Uppenbarelseboken 21:1-14

Dela

Uppenbarelseboken 21:1-14 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta." Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden." En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru." Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Nya Levande Bibeln (BSV)

Sedan såg jag en ny himmel och en ny jord, för den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg Guds stad, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud. Den var smyckad som en brud som är färdig att möta sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu har Gud sitt hem bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem. Han ska torka alla tårar från deras ögon, och döden ska inte finnas mer. Det ska inte längre finnas någon sorg eller gråt eller plåga, för allt det som fanns en gång är borta." Och han som sitter på tronen sa: "Se, jag gör allting nytt!" Sedan sa han till mig: "Skriv ner detta, för det jag säger är trovärdigt och sant. Det har skett! Jag är alfa och omega, början och slutet på allting. Jag ska låta den som är törstig få dricka ur källan med livets vatten helt gratis. Den som segrar över det onda ska få allt detta som gåva, och jag ska vara hans Gud och han ska vara min son. Men de fega, de som förnekar mig, de onda och korrupta människorna, mördare, de som ägnar sig åt sexuell lössläppthet, de som sysslar med magi och ockultism, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden." Sedan kom en av de sju änglar som hade tömt skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: "Kom med mig, så ska jag visa dig bruden, Lammets fru." I synen som Guds Ande lät mig se blev jag sedan förd av ängeln till en hög bergstopp. Därifrån visade han mig Guds stad, Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. Staden strålade av Guds härlighet, och den gnistrade som en dyrbar ädelsten, som en kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna. Tre av portarna låg mot norr, tre mot söder, tre mot öster och tre mot väster. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod namnen på Lammets tolv sändebud.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Karl XII 1873 (SK73)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förste himmelen och den första jorden förgingos; och hafvet är icke mer. Och jag, Johannes, såg den helga staden, det nya Jerusalem, nederkomma af himmelen, ifrå Gudi, tillredd såsom en prydd brud till sin man. Och jag hörde ena stora röst af himmelen säga: Si Guds tabernakel ibland menniskorna, och han skall bo med dem; och de skola vara hans folk, och sjelfver Gud med dem skall vara deras Gud. Och Gud skall aftorka alla tårar af deras ögon, och ingen död skall sedan vara; icke heller gråt, icke heller rop, icke heller någor värk varder mer; ty det första är förgånget. Och den der satt på stolen sade: Si, jag gör all ting ny. Och han sade till mig: Skrif; ty dessa ord äro viss och sann. Och han sade till mig: Det är gjordt. Jag är A och O, begynnelsen och änden; jag skall gifva honom, som törstar, af lefvande vattnens källo för intet. Den som vinner, han skall allt detta få äga; och jag skall vara honom hans Gud, och han skall vara min son. Men dem räddom, och otrognom, och grufligom, och mandråparom, och bolarom, och trollkarlom, och afgudadyrkarom, och allom lögnaktigom, deras del skall vara uti den sjön, som brinner med eld och svafvel; hvilket är den andre döden. Och till mig kom en af de sju Änglar, som hade sju skålar fulla med de sju yttersta plågor; och han talade med mig, och sade: Kom, och jag vill visa dig brudena, Lambsens hustru. Och han förde mig, i Andanom, på ett stort och högt berg, och viste mig den stora staden, det helga Jerusalem, nederkomma af himmelen ifrå Gud; Och hade Guds härlighet; och hans ljus var lika som den aldraädlaste stenen, en klar jaspis, Och han hade en stor och hög mur, den der tolf portar hade, och i portarna tolf Änglar, och inskrifna namn, hvilka äro de tolf Israels söners slägters namn. Östantill tre portar, nordantill tre portar, sunnantill tre portar, vestantill tre portar. Och stadsmuren hade tolf grundvalar, och i dem de tolf Lambsens Apostlars namn.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Svenska 1917 (SVEN)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himmelen och den förra jorden voro förgångna, och havet fanns icke mer. Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: »Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.» Och han som satt på tronen sade: »Se, jag gör allting nytt.» Ytterligare sade han: »Skriv: ty dessa ord äro visa och sanna.» Han sade vidare till mig: »Det är gjort. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag giva att dricka för intet ur källan med livets vatten. Den som vinner seger, han skall få detta till arvedel, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra döden.» Och en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.» Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud, med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna stodo tolv änglar, och över portarna voro skrivna namn: namnen på Israels barns tolv stammar. I öster voro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stodo tolv namn: namnen på Lammets tolv apostlar.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och jag hörde en stark röst från tronen: "Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta." Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, för dessa ord är trovärdiga och sanna." Sedan sade han till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar ska jag fritt ge ur källan med livets vatten. Den som segrar ska få detta i arv, och jag ska vara hans Gud, och han ska vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden." En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: "Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru." Och han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis. Staden hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna fanns tolv änglar. Där var också namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.

Uppenbarelseboken 21:1-14 nuBibeln (NUB)

Sedan såg jag en ny himmel och en ny jord, för den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud. Den var smyckad som en brud för sin brudgum. Jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu har Gud sitt tält bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem. Han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och inte heller någon sorg eller gråt eller plåga, för det som en gång fanns är borta.” Han som sitter på tronen sa: ”Se, jag gör allting nytt!” Sedan sa han: ”Skriv ner detta, för dessa ord är trovärdiga och sanna.” Han sa vidare till mig: ”Det har skett! Jag är alfa och omega, början och slutet. Jag ska låta den som är törstig få dricka ur källan med livets vatten helt gratis. Den som segrar ska få ärva allt detta, och jag ska vara hans Gud och han ska vara min son. Men de som är fega, trolösa, avskyvärda, mördare, ägnar sig åt sexuell omoral, är ockulta, avgudadyrkare, och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.” Sedan kom en av de sju änglar som hade skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: ”Kom, så ska jag visa dig bruden, Lammets hustru.” Sedan förde han mig i anden till ett stort och högt berg. Därifrån visade han mig den heliga staden, Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. Staden strålade av Guds härlighet, och den gnistrade som en dyrbar ädelsten, som en kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna. Tre av portarna låg mot öster, tre mot norr, tre mot söder och tre mot väster. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod namnen på Lammets tolv apostlar.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Sedan såg jag (och jag såg) en ny (bättre) himmel (sky) och en ny (bättre; helt ny sorts) jord, för den första himlen och den första jorden var borta (försvann bort, passerade förbi) – och havet fanns inte mer. [Löftet om en ny himmel och en ny jord går i uppfyllelse, se Jes 65:1766:222 Pet 3:13. Inom judendomen beskrivs sju himlar, men i Bibeln omnämns bara tre: - Skyn och atmosfären närmast jorden, se 1 Mos 6:7. - Rymden och universum med sol, måne och stjärnor, se Ps 8:4Matt 24:29Ef 6:12. - Guds tron och boning, se 2 Kor 12:2Apg 7:55-56Heb 8:1 Havet och vattnen representerar ofta kaos och ondska, se Upp 13:117:5. Frånvaro av havet talar om fred och trygghet. Dock kommer det finnas vatten och floder i den nya världen, se Upp 22:1. Eftersom det inte står ”haven” utan ”havet” i bestämd form, kan det också handla om ett specifikt hav – ”Röda havet”, se Jes 11:15-1651:10.] Och jag såg den heliga staden – det nya (ett nytt) Jerusalem – komma ner från [ut ur] himlen från Gud, redo likt en brud som är smyckad för sin man. [I vers 9 beskrivs nästa steg i bröllopet – bruden har blivit Lammets hustru.] Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, Guds tabernakel står [är från och med nu] bland (hos) människorna. Han ska bo (tälta, ”tabernakla”) bland (hos) dem [Joh 1:14] och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara bland (hos) dem. Och han ska torka (kommer att sudda) bort varje tår från deras ögon. Och döden ska inte finnas mer [Jes 25:81 Kor 15:54Upp 7:17], varken sorg eller klagorop [för någon som dött – 5 Mos 34:8Jes 60:20Matt 5:4Jak 4:9], inte heller ska [någon] smärta (plåga, förtvivlan, ångest, nöd, möda) finnas mer [Kol 4:13Upp 16:10-11]. För det som förut var [de första tidsåldrarna och världsordningarna] är borta (försvann bort, passerade förbi).” Och han som sitter på tronen [Jesus] sa: ”Se, jag gör allting nytt.” Han sa också: ”Skriv, för dessa ord är trovärdiga och sanna.” Sedan sa han till mig: Det har skett (det är fullbordat). Jag är Alfa (Α – den första grekiska bokstaven) och Omega (Ω – den sista grekiska bokstaven), före allting (begynnelsen, ursprunget) och slutet av allt (änden). [I inledningen används samma titel för Gud, se Upp 1:8.] Åt den som törstar [längtar efter och vill tillhöra Gud] ska jag fritt ge ur källan med livets vatten. [Jes 55:1Joh 7:37] Den som segrar ska få detta i arv, och jag ska vara hans Gud, och han ska vara min son. Men de fega [Matt 10:32-33], de otroende (som inte vill tro) och de skändliga (orenade, nedsmutsade av synd) [de som druckit från bägaren med allt som Gud avskyr, se Upp 14:817:4-5], mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna (de som missbrukar droger), [grekiska ordet pharmakos, vårt ord farmaceut kommer från detta ord. I de hedniska templen kombinerades ofta droger och magi.] avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden. [Denna vers börjar på exakt samma sätt som Upp 17:1. Troligtvis är det samma ängel som visade Johannes den stora skökan Babylon och Guds dom över henne, som nu i kontrast visar på det nya Jerusalem.] En av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom till mig och sa: ”Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru.” Han förde mig i Anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. Den hade Guds härlighet, dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis [samma material med grönaktig ton som Johannes liknade den som satt på tronen vid, se Upp 4:3]. Staden hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna fanns tolv änglar. Där var också namn inskrivna: namnen på Israels söners (barns) tolv stammar. I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. [Det verkar som om Johannes får gå runt och se alla sidor. Hans rörelsemönster är dock oväntat, örst från öster till norr, sedan från söder till väster. Hesekiel hade en liknande syn där han såg portarna och vilken stam de tillhörde, se Hes 48:31-34. Namnen är dock lite annorlunda jämfört med de Johannes hörde i en tidigare syn, se Upp 7:5-8. Om stammarnas namn överensstämmer med Hesekiels syn tillhör portarna följande stammar: Öster: Dan, Benjamin, Josef. Norr: Levi, Juda, Ruben. Söder: Sebulon, Isaskar, Simeon. Väster: Naftali, Aser, Gad.] Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod de tolv namnen på Lammets tolv apostlar.

Uppenbarelseboken 21:1-14 Bibel 2000 (B2000)

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: »Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.« Och han som satt på tronen sade: »Se, jag gör allting nytt.« Och han sade: »Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.« Och han sade till mig: »Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten. Den som segrar skall vinna allt detta, och jag skall vara hans Gud och han skall vara min son. Men de fega och otrogna och skändliga, mördare, horkarlar, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats är i sjön som brinner av eld och svavel, och det är den andra döden.« Och en av de sju änglarna med de sju skålarna som var fyllda med de sju sista plågorna kom och talade till mig och sade: »Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru.« Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner ur himlen från Gud, full av Guds härlighet. Och den lyste som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. Den hade en stor och hög mur och tolv portar, och vid portarna tolv änglar, och namn var skrivna där, namnen på Israels tolv stammar. I öster var tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, Lammets tolv apostlar.