Psaltaren 81:1-16
Psaltaren 81:1-16 Svenska Folkbibeln (SFB98)
För sångmästaren, till Gittít, av Asaf. Höj glädjerop till Gud, vår starkhet, höj jubel till Jakobs Gud! Stäm upp lovsång och låt pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare. Blås i hornet vid nymåne och vid fullmåne på vår högtidsdag. Ty detta är en stadga för Israel, en befallning från Jakobs Gud. Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hörde en röst som jag inte kände: "Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blev fria från lastkorgen. I nöden ropade du, och jag räddade dig, jag svarade dig, höljd i åska, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela. Hör, mitt folk, och låt mig varna dig, Israel, om du ändå ville höra mig! Hos dig får inte finnas någon annan gud, du skall inte tillbe någon främmande gud. Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land. Öppna din mun helt så att jag får fylla den. Men mitt folk hörde inte min röst, Israel lydde mig inte. Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet, de fick vandra efter sina egna planer. Om mitt folk ändå ville höra mig och om Israel ville vandra på mina vägar! Då skulle jag snart kuva deras fiender, vända min hand mot deras ovänner. De som hatar HERREN skulle krypa för honom, och deras tid skulle vara för evigt.
Psaltaren 81:1-16 Karl XII 1873 (SK73)
På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi. Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare. Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid. Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt. Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade; Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo. Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. Sela. Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig; Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder. Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom. Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig. Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd. Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå, Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare. Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara, Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.
Psaltaren 81:1-16 Svenska 1917 (SVEN)
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud. Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare. Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag. Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt. Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt: »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen. I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela. Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig! Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud. Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den. Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes. Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag. O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar! Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner. De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. [ (Psalms 81:17) Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.» ]
Psaltaren 81:1-16 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Jubla inför Gud, vår styrka, ropa av glädje till Jakobs Gud! Stäm upp lovsång, slå på tamburin, på den ljuvliga harpan och lyran. Blås i hornet vid nymåne och vid fullmåne på vår högtidsdag, för det är en lag för Israel, ett beslut från Jakobs Gud. Han bestämde det som ett vittnesbörd i Josef när han drog ut mot Egyptens land. Jag hörde en röst som jag inte kände: "Jag lyfte bördan från hans axlar, hans händer blev fria från lastkorgen. I nöden ropade du och jag räddade dig. Jag svarade dig, dold i åska, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela Hör, mitt folk, jag vill varna dig! Israel, om du bara ville lyssna på mig! Hos dig får ingen annan gud finnas, du ska inte tillbe en främmande gud. Jag är HERREN din Gud som har fört dig upp ur Egyptens land. Öppna din mun helt så ska jag fylla den! Men mitt folk ville inte höra min röst, Israel lydde mig inte. Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet, de fick vandra efter sina egna planer. Om mitt folk bara ville höra mig, om Israel ville vandra på mina vägar! Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras motståndare. De som hatar HERREN skulle krypa för honom, och deras öde skulle vara för evigt.
Psaltaren 81:1-16 nuBibeln (NUB)
Jubla högt inför Gud, vår styrka! Höj glädjerop till Jakobs Gud! Stäm upp musik och slå på trummor, spela på ljuvliga lyror och harpor! Stöt i horn vid nymånadsfester och vid fullmåne på vår högtidsdag. För det är en föreskrift för Israel, en bestämmelse av Jakobs Gud. Han bestämde det till en förordning åt Josef när han drog ut ur Egyptens land. Jag hörde ett språk som jag inte förstod. ”Jag lyfte bördan från hans axlar, och hans händer befriades från korgen. Du ropade i din nöd, och jag räddade dig. Jag svarade från åskmolnet, och jag prövade dig vid Merivas vatten. Séla Hör mitt folk, jag vill varna dig! Israel, om du bara ville lyssna! Hos dig får inte finnas någon främmande gud, och du får inte tillbe någon utländsk gud. Jag är HERREN, din Gud, som förde dig ut ur Egypten. Öppna din mun, och jag kommer att fylla den. Men mitt folk lyssnade inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra. Därför lät jag dem gå sina egna hårdhjärtade vägar och leva som de själva ville. Om mitt folk ändå ville lyssna på mig, ack, om Israel ville följa min väg! Då skulle jag snabbt besegra deras fiender och ingripa mot deras ovänner. De som hatar HERREN skulle tvingas krypa inför honom och deras straff vara för evigt.
Psaltaren 81:1-16 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Till Gittit [antagligen en musikstil], av (för) Asaf. [Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se 1 Krön 16:5. Hans namn betyder ”en som samlar”. Han anges som författare till tolv psalmer, se Ps 50 och Ps 73-83.] ______ Sjung (höj gälla triumferande jubelrop) till Gud (Elohim), vår styrka. Ropa (i segerjubel, väsnas med rop och härskri) till Jakobs Gud (Elohim). Ta upp en melodi och låt tamburinen ljuda [Ps 68:26149:3150:42 Mos 15:20], den sköna kinnor-harpan (kitharan – hebr. kinnor) [mindre harpa] tillsammans med nevel-lyran [bärbart instrument med vanligtvis tolv strängar, se Ps 33:2]. Blås i shofar (vädurshorn) vid nymånaden, vid fullmånen på våra högtidsdagar. [Shofarer användes inte i musiken utan för att utlysa att en högtid började, se 3 Mos 23:24. Både sukkot och osyrade brödets högtid börjar på den 15:e dagen i månaden då det är fullmåne, se 3 Mos 23:634. Se även 4 Mos 10:102 Krön 30:21-23.] För det är en stadga för Israel, en befallning från Jakobs Gud (Elohim). Han bestämde det i Josef [som här representerar de norra stammarna] som ett vittnesbörd, när han gick fram mot Egyptens land [uttåget; 2 Mos 12-15]. [Jakob, se vers 2 och 5, representerar hela Israel, alla de tolv stammarna, före brytningen 930 f.Kr. till det norra och södra riket. Josefs söner, Manasse och Efraim, utgjorde huvuddelen av det norra riket och används ofta synonymt med de norra stammarna, se även Ps 80:3.] [En profetröst talar Guds budskap. Vers 6b-11 följer ett mönster i fyra delar som upprepar sig i vers 12-17. Sektionerna är inskjutna och markerade med A, B, C och D.] [A] Jag hörde ett språk (en läpp) jag inte kände [inte tidigare lyssnat på]: Jag tog bort hans skuldror från bördan (oket) [slaveriet i Egypten], hans händer befriade jag från korgen. [Orden börda och korg är parallella, och kan syfta på de korgar som israeliterna fick bära material i för slavarbetet, se 2 Mos 1:14.] Du ropade (höjde din röst i bön) i din nöd och jag räddade dig. Jag svarade dig från gömstället i åskan. Jag prövade dig vid Merivas (stridens, tvistens) vatten. [Meriva är hebreiska för strid, provokation, tvist och gräl, se Ps 95:8106:322 Mos 17:1-74 Mos 20:1-13] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] [B] Hör (lyssna, lyd), mitt folk, jag ska tillrättavisa er, O, Israel om du ville höra (lyssna på, lyda) mig! [2 Mos 15:26] [C] Det ska inte finnas någon främmande gud (hebr. el) hos er [Ps 44:21], inte heller ska ni tillbe (böja er inför) någon okänd gud (hebr. el). [De första av de tio orden i tio Guds bud, se 2 Mos 20:35] Jag är Herren (Jahveh), din Gud (Elohim), som förde dig ut ur Egyptens land. [2 Mos 20:2] [D] Öppna din mun på vid gavel [för att ta emot Guds ord, se Ps 119:131Jer 15:16Hes 2:8] och jag [inte någon avgud] ska fylla den. [4 Mos 29:6] [A] Men mitt folk hörde (lydde) inte min röst [se vers 6 där samma ord ”hör” används], och Israel ville inte underordna sig mig. [Ordagrant ”inte vilja mig”, där hebr. avah handlar om att inte vilja göra någonting. De vill inte lyda. Ordet har en snarlik rot som ordet för far, abba – de ville inte veta av Gud som sin Fader.] Så jag lät dem gå efter sina egna envisa hjärtan, så att de vandrar i sina egna rådslut. [B] O, att mitt folk ville höra (lyssna på, lyda) mig, så att Israel skulle vandra på mina vägar [följa mina instruktioner]! [C] Jag skulle med hast underkuva deras fiender, och vända min hand mot deras motståndare. De som hatar Herren (Jahveh) skulle krympa ihop inför honom [eller de låtsas böja sig inför honom], och deras tid (öde, straff) skulle vara för evigt.
Psaltaren 81:1-16 Bibel 2000 (B2000)
För körledaren. Av Asaf. Jubla inför Gud, vår styrka, höj hyllningsrop till Jakobs Gud! Stäm upp musik, slå på tamburin, spela ljuvligt på lyra och harpa! Stöt i horn vid nymåne och vid fullmåne på vår högtidsdag! Ty det är en stadga för Israel, en rättighet för Jakobs Gud, en lag som han gav åt Josef när han drog ut ur Egypten. Jag hör en okänd stämma. Jag lyfte bördan från hans axlar, hans händer slapp bära korgen. När du ropade i nöden räddade jag dig, jag svarade, dold i åskan, jag prövade dig vid Merivas vatten. Hör, mitt folk, jag vill varna dig! Om du ändå ville höra mig, Israel! Ingen främmande gud får finnas hos dig, en utländsk gud får du inte tillbe. Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten. Öppna din mun så skall jag fylla den! Men mitt folk hörde inte på mig, Israel ville inte veta av mig. Då lät jag dessa förstockade hållas, de fick följa sina egna planer. Om ändå mitt folk ville höra mig, om Israel ville följa min väg! Då skulle jag genast kväsa deras fiender, gripa in mot deras motståndare, så att de som hatar Herren måste krypa för honom, fyllda av skräck för evigt.