Psaltaren 52:1-9
Psaltaren 52:1-9 Svenska Folkbibeln (SFB98)
För sångmästaren, en sång av David, när edomiten Doeg kom och sade till Saul: "David har gått in i Ahimeleks hus." Varför skryter du med det onda, du som är så mäktig? Guds nåd varar för alltid. Din tunga tänker ut fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du handlar bedrägligt. Du älskar ont mer än gott, lögn mer än sanning. Sela. Du älskar allt tal som gör skada, du falska tunga. Därför skall Gud slå ner dig för alltid, gripa dig och rycka dig ut ur din hydda, utrota dig ur de levandes land. Sela. De rättfärdiga skall se det och frukta, de skall le åt honom: "Se, där är en man som ej gjorde Gud till sitt värn! Han litade på sin stora rikedom, han sökte styrka genom att roffa åt sig."
Psaltaren 52:1-9 Karl XII 1873 (SK73)
En undervisning Davids, till att föresjunga; Då Doeg den Edomeen kom, och bebådade Saul, och sade: David är uti Ahimelechs hus kommen. Hvad högmodas du, tyrann, att du kan skada göra? efter dock Guds godhet ännu dagliga varar. Din tunga far efter skada, och skär med lögn, såsom en skarp rakoknif. Du talar heldre ondt än godt, och heldre falskt än rätt. Sela. Du talar gerna allt det som till förderf tjenar, med falska tungo. Derföre skall ock Gud med allo förderfva dig, och sönderkrossa dig, och utu hyddone rycka dig, och utu de lefvandes lande utrota dig. Sela. Och de rättfärdige skola det se, och frukta sig, och skola le åt honom. Si, det är den man, som icke höll Gud för sina tröst; utan förlät sig uppå sin stora rikedom, och var mägtig till att göra skada. Men jag skall blifva såsom ett grönt; oliveträ i Guds hus; jag förlåter mig på Guds godhet alltid och förutan ända. Jag tackar dig evinnerliga, ty du kan väl görat, och vill förbida ditt Namn, ty dine helige hafva der fröjd utinnan.
Psaltaren 52:1-9 Svenska 1917 (SVEN)
För sångmästaren; en sång av David, när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.» Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt. Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige. Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. Sela. Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga. Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. Sela. Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom: »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» [ (Psalms 52:10) Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. ] [ (Psalms 52:11) Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott. ]
Psaltaren 52:1-9 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Varför skryter du med det onda, du mäktige man? Guds nåd består för alltid. Din tunga tänker ut fördärv, den är som en vässad rakkniv. Du begår svek. Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala sanning. Sela Du älskar allt tal som skadar, du falska tunga. Därför ska Gud riva ner dig för alltid, gripa dig och rycka dig ur din hydda, utrota dig ur de levandes land. Sela De rättfärdiga ska se det och frukta, de ska le åt honom: "Där är en man som inte gjorde Gud till sin borg! Han litade till sin stora rikedom, han sökte styrka genom att roffa åt sig."
Psaltaren 52:1-9 nuBibeln (NUB)
Varför skryter du över det onda, du mäktige? Guds nåd består för alltid. Din tunga tänker ut fördärv, den är vass som en rakkniv, och liksom dina handlingar full av svek. Du älskar det onda mer än det goda, lögn mer än sanning. Séla Du älskar ord som ger skada och tal som är svekfullt. Men Gud kommer att slå ner dig för alltid, gripa dig, dra iväg dig från ditt tält och utrota dig från de levandes land. Séla De rättfärdiga ska se det och bli rädda. De kommer att skratta åt honom: ”Se, här är en man som inte gjorde Gud till sin fästning, utan litade på sin rikedom och sökte styrka i sitt fördärv.”
Psaltaren 52:1-9 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] En undervisning (instruktion, välskriven sång – hebr. maskil) av (till) David. När Doeg, edomiten, kom till Saul och berättade för honom att David kommit till Ahimeleks hus. ______ Varför förhäver du dig själv med ondska (skryter med din ondska), mäktige man? Guds (Els) nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet) varar oavbrutet. Din tunga tänker ut fördärv, som en skarp kniv arbetar den bedrägligt. Du älskar ondska istället för det goda, lögn mer än att tala det rättfärdiga. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] Du älskar bara förtärande ord, du förrädiska tunga. [I psalmens centrum ändras nu subjektet till Gud.] Gud (El) ska på samma sätt slå ned dig för alltid, rycka upp dig och kasta ut dig ur ditt tält och utrota dig ur de levandes land. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] De rättfärdiga ska se det och frukta (Herren), de ska skratta åt honom. Se, detta är den man (stridsman – hebr. gever) [en man i sin krafts dagar] som inte gjorde Gud (Elohim) till sitt värn (sin tillflykt, skydd, försvar, en säker fästning). Istället litade han på sin myckna rikedom och styrkte sig själv med sina onda önskningar.
Psaltaren 52:1-9 Bibel 2000 (B2000)
För körledaren. En dikt av David när Doeg från Edom hade berättat för Saul att David tagit in hos Achimelek. Varför skryter du över det onda och förhäver dig mot den fromme? Ständigt tänker du ut fördärv, din tunga är som en vässad kniv, du är full av svek. Du älskar det onda mer än det goda, kommer hellre med lögn än med sanning. Du älskar ord som gör skada och svekfullt tal. Därför skall Gud krossa dig för alltid, gripa dig, slita dig ur ditt tält, rycka dig bort från de levandes land. De rättfärdiga skall se det och bäva, och de skall le och säga: Där är en man som inte gjorde Gud till sitt värn. Han litade på sin rikedom, han sökte skydd i vad han ägde.