Psaltaren 37:1-22
Psaltaren 37:1-22 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Av David. Bli inte upprörd över de onda, avundas inte dem som gör orätt. Ty snart klipps de av likt gräs, som gröna örter vissnar de. Förtrösta på HERREN och gör det goda, bli kvar i landet och sträva efter trofasthet. Ha din glädje i HERREN, han skall ge dig vad ditt hjärta begär. Överlämna din väg åt HERREN, förtrösta på honom, han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset, din rätt som middagens sken. Var stilla inför HERREN och vänta på honom. Gräm dig inte över den som har framgång, över den som gör upp onda planer. Avstå från vrede och låt förbittring fara, gräm dig inte, det för bara ont med sig. Ty de onda skall utrotas, men de som väntar på HERREN skall ärva landet. Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer, när du ser efter hans plats är han borta. Men de ödmjuka skall ärva landet och glädja sig över stor frid. Den ogudaktige har onda planer mot den rättfärdige, han biter samman sina tänder mot honom. Men Herren ler åt honom, ty han ser att hans stund kommer. De ogudaktiga drar svärdet och spänner sin båge för att fälla den som är betryckt och fattig, för att slakta dem som går på rätta vägar. Men deras svärd skall tränga in i deras eget hjärta, och deras bågar skall brista. Det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas stora rikedom. Ty de ogudaktigas armar skall brytas, men HERREN uppehåller de rättfärdiga. HERREN känner de fullkomligas dagar, deras arvslott skall bestå för evigt. De skall ej komma på skam i onda tider, i hungerns dagar skall de bli mättade. Men de ogudaktiga skall gå förlorade. HERRENS fiender försvinner som ängarnas prakt, de försvinner som rök. Den ogudaktige lånar och betalar inte tillbaka, men den rättfärdige är barmhärtig och givmild. HERRENS välsignade skall ärva landet, men de som han förbannar kommer att utrotas.
Psaltaren 37:1-22 Karl XII 1873 (SK73)
En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän. Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna. Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga. Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar. Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat; Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag. Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå. Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör. Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet. Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara. Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid. Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom. Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer. De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma. Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista. Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor. Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt. Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga. De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva. Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner. Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild. Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.
Psaltaren 37:1-22 Svenska 1917 (SVEN)
Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt. Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de. Förtrösta på HERREN, och gör vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet, och hav din lust i HERREN: då skall han giva dig vad ditt hjärta begär. Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet gå fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken. Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens väg är lyckosam, över den man som umgås med ränker. Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa. Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet. Ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du ser efter hans plats, då är han borta. Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid. Den ogudaktige stämplar mot den rättfärdige och biter sina tänder samman mot honom; men Herren ler åt honom, ty han ser att hans dag kommer. De ogudaktiga draga ut svärdet och spänna sin båge, för att fälla den som är betryckt och fattig, för att slakta dem som vandra i redlighet. Men deras svärd skall gå in i deras eget hjärta, och deras bågar skola brista sönder. Det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas stora håvor. Ty de ogudaktigas armar skola sönderbrytas; men HERREN uppehåller de rättfärdiga. HERREN känner de frommas dagar, och deras arvedel skall bestå evinnerligen. De skola icke komma på skam i den onda tiden, och i hungerns dagar skola de varda mättade. Ty de ogudaktiga skola förgås; HERRENS fiender äro såsom ängarnas prakt: de försvinna såsom rök, ja, de försvinna. Den ogudaktige lånar och kan icke betala, men den rättfärdige är barmhärtig och givmild. Ty HERRENS välsignade skola besitta landet, men de som han förbannar skola varda utrotade.
Psaltaren 37:1-22 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Gräm dig inte över de onda, avundas inte dem som gör orätt. Snart torkar de bort som gräs, vissnar som gröna växter. Lita på HERREN och gör det goda, bo i landet och lev i trofasthet, och ha din glädje i HERREN. Då ska han ge dig vad ditt hjärta begär. Anförtro din väg åt HERREN och lita på honom. Han ska göra det. Han ska låta din rättfärdighet gå fram som ljuset, din rätt som middagssolen. Var stilla inför HERREN och vänta på honom. Gräm dig inte över den som har framgång, som gör upp onda planer. Släpp vreden och lämna ilskan. Gräm dig inte, det för bara ont med sig. De onda ska utrotas, men de som hoppas på HERREN ska ärva landet. Ännu en liten tid, så finns där ingen gudlös. När du ser på hans plats är han borta. Men de ödmjuka ska ärva landet och njuta stor frid. Den gudlöse smider planer mot den rättfärdige, han gnisslar tänder mot honom. Men Herren ler åt honom, för han ser att hans stund kommer. De gudlösa drar svärdet och spänner sin båge för att fälla den svage och fattige, för att slakta dem som går på rätta vägar. Men deras svärd ska gå in i deras eget hjärta, och deras bågar ska brista. Bättre det lilla som en rättfärdig har än många gudlösas rikedom. De gudlösas armar ska brytas, men HERREN stöder de rättfärdiga. HERREN känner de oskyldigas dagar, deras arvslott består för evigt. De behöver inte skämmas i onda tider, i hungerns dagar blir de mättade. Men de gudlösa ska gå under. HERRENS fiender försvinner som ängarnas prakt, de försvinner som rök. Den gudlöse lånar och betalar inte tillbaka, men den rättfärdige är barmhärtig och generös. De HERREN välsignar ska ärva landet, men de han förbannar ska utrotas.
Psaltaren 37:1-22 nuBibeln (NUB)
Upprörs inte över de onda, avundas inte dem som gör orätt. Snart vissnar de bort som gräset och försvinner som gröna växter. Förtrösta på HERREN och gör det goda, så kommer du att få leva i trygghet i landet. Gläd dig i HERREN! Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta önskar. Överlåt din väg åt HERREN, lita på honom, för han ska göra det. Han ska låta din rättfärdighet lysa som gryningens ljus, din rättvisa som middagssolen. Var stilla inför HERREN, vänta på honom. Upprörs inte över den framgångsrike som genomför sina intriger. Låt inte din vrede ta överhanden, vänd dig från den! Reta inte upp dig, för det medför bara ont. De som gör ont ska utrotas, men de som hoppas på HERREN ska ärva landet. Det dröjer inte länge förrän den gudlöse är borta, och du söker på hans plats, men han finns inte där. Men de ödmjuka får ärva landet och glädjas åt stor frid. Den gudlöse har onda planer mot den rättfärdige och biter samman sina tänder mot honom. Men Herren ler åt honom, för han ser hans dag komma. De gudlösa drar sina svärd och spänner sina bågar för att slå ner de fattiga och förtryckta, slakta dem som är uppriktiga. Men deras svärd kommer att tränga in i deras egna hjärtan, och alla deras bågar ska brytas sönder. Den rättfärdiges små ägodelar är bättre än många gudlösas rikedom. De gudlösas makt ska brytas, men HERREN stöder de rättfärdiga. HERREN känner till de frommas levnadsdagar, och deras arv består för evigt. De kommer inte på skam i onda tider, i tider av hunger har de gott om mat. Men de gudlösa går under, HERRENS fiender går förlorade som ängarnas prakt, de försvinner som rök. Den gudlöse lånar men betalar inte tillbaka. Den rättfärdige är generös med sina gåvor. De som välsignas av Herren ska ärva landet, men de som förbannas av honom kommer att utrotas.
Psaltaren 37:1-22 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Av (för) David. ______ Upptänds inte av vrede över (reta inte upp dig på) de onda [när de verkar ha framgång], avundas inte dem som gör orätt [som begår orättfärdiga handlingar]. För de ska snabbt torka ihop (falla ner, klippas av) som det gröna [ängar med betesmark], och vissna som spirande gräs [som snabbt växer upp men inte har någon rot]. [Den första hebreiska bokstaven är: א – alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I dessa verser är det ordet ”inte” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det första och viktigaste beslutet är att inte uppröras över onda människor. Den hebreiska formen på ”upptänds” är hitpael vilket antyder att handlingen av verbet riktas inåt på personen. Det ger en nyans av en ilska som inte får utlopp. Av de närmare hundra gånger verbet används är det bara fyra som har denna verbform. Tre av dem är i denna psalm, se Ps 37:178Ords 24:19.] [Istället för att vara fylld av negativa känslor över de ogudaktigas kortvariga framgång:] Förtrösta på (lita på; luta dig emot) Herren (Jahveh) och gör det goda; bo (bosätt dig; var kvar) i landet och föd [följ efter – vaka som en herde över; livnär dig på] trofasthet (sanning, integritet). Och ha din lust (njut och känn välbehag; var ömsint, mild och mjuk) i Herren (Jahveh) – då ska han ge dig ditt hjärtas önskningar (böner, planer – hebr. mishalah). [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – bet. Tecknet avbildar ett tält eller ett hus. Bokstaven symboliserar den plats man bor på, eller dem som är i huset – familjen. Ordet ”Förtrösta” börjar med bet och förstärker uppmaningen att sätta sin tilltro till Herren, han som låter den trofaste bo i landet, se även vers 9b. Det ovanliga hebreiska ordet anag – att ha sin lust, njuta och uppleva välbehag, återfinns även i vers 11b, där det tematiskt knyter an till vers 3-4. Det ovanliga ordet mishalah kommer från verbet fråga, be och önska (hebr. shaal), se även Ps 20:6.] Överlämna (anförtro, rulla över) din väg (din framtid) till Herren (Jahveh), förtrösta på (lita på, luta dig emot) honom och han ska agera [i ditt ställe]. Och han ska låta din rättfärdighet (ditt försvar) komma fram som ljuset [efter nattens mörker], och din rätt som middagssolen [då den lyser som starkast, lika öppet och tydligt kommer din rätt fram]. [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – gimel. Tecknet avbildar en kamel. Bokstaven symboliserar rikedom och storhet. Kamelen vandrar långa sträckor utan vatten genom torra landskap och når fram till målet. Här är det ordet ”Överlämna” som börjar med denna bokstav vilket förstärker att Herren strider för den som överlämnar sitt liv i hans hand, se 2 Mos 14:14Ps 34:20Ords 16:3.] Var stilla inför (vila i) Herren, vänta tålmodigt på honom. Bli inte upprörd (irritera dig inte, låt dig inte upptändas av vrede) över den som har [skenbar] framgång, en människa som utför (verkar lyckas med) onda planer. [Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – dalet. Tecknet avbildar en dörr. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg. Ordet ”Var stilla” börjar med denna bokstav och förstärker hur viktigt det är att inte rusa i väg för kortsiktiga vinster, utan vila i Gud i alla beslut vi tar. Här finns också en koppling till vers 1 att inte uppröra sig över de ondas kortvariga framgång.] Släpp vreden, överge (lämna) ilskan, reta inte upp dig (låt dig inte upptändas av vrede), det leder till ondska [då blir du själv ond]. För de onda ska bli utplånade, men de som sätter sitt hopp till (väntar på) Herren (Jahveh) de ska inta (ärva) landet. [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – he. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet ”Släpp” som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt det är att ha Guds perspektiv, att inte ta rätten i egna händer och hämnas, se Rom 12:195 Mos 32:35. En dag kommer varje människa att stå inför Gud på domens dag, se Dan 7:9-10Upp 20:11-152 Pet 3:9.] Och ännu en liten tid, och den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) finns inte mer, ja, fast du söker (noggrant ser) efter på hans plats – så är han borta. Men de ödmjuka (förtryckta) ska inta (ärva, äga) landet, och njuta (ha sin lust, känna välbehag, bli tillfredsställda; vara ömsinta, milda och mjuka) i stor frid (i ett överflöd av fred och välfärd). [Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller en hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. Orden ”Och”, ”Men” osv. börjar med vav. Ordvalet förstärker sambandet till föregående stycke i vers 9, Gud kommer att gripa in, det kommer att ske ett skifte där de ödmjuka ska ärva landet. Något som Jesus försäkrar kommer att ske, när han citerar från vers 11, se Matt 5:5. Att vara ödmjuk innebär inte att vara svag och menlös. Utifrån sammanhanget i denna psalm definieras en ödmjuk person som någon som kan släppa vreden och lita på att Gud kommer ge en rättvis dom, se vers 8 och även Rom 12:19. Inom judendomen definieras ödmjukhet utifrån det parallella uttrycket i Ps 22:27 ”den som söker Gud”. Att vara ödmjuk är att söka Herren (Jahveh). Mose var ödmjuk, se 4 Mos 12:3, och Jesus hade ett ödmjukt hjärta, se Matt 11:29. Ordet ödmjuk används i Amos 2:7 när någon blir exploaterad och kränkt i rätten. En konsekvens av att de orättfärdiga regerar är att den ödmjuke då kommer att bli betryckt och kanske ses som ”svag” eftersom han inte hämnas och ger igen med samma mynt. Detta är just temat här i Psalm 37. Att vara ödmjuk handlar om att kontrollera sina känslor, inte ta rätten i egna händer, inte vara arrogant och högmodig, göra ett medvetet val och böja sig inför Gud och söka honom.] Den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) konspirerar (gör upp onda planer) mot den rättfärdige, och de gnisslar tänder [ett tecken på outtalad fiendskap och hat] mot honom. [Ps 35:16] men Herren (Jahveh) [är inte förfärad, han] ler [Ps 2:4], för han vet (ser) att hans dag kommer. [Hans dag kan syfta på Herrens dag eller den dag då den ondes planer och makt stoppas.] [Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver. Ordet ”konspirerar” börjar med denna bokstav och förstärker att Gud kommer att agera. Det finns även koppling till nästa grupp som visar på vad som kommer hända med de ogudaktiga. Både vers 14 och 15 börjar med ordet svärd, och beskriver hur det vänds och går in i deras eget hjärta. Det nästföljande stycket, vers 14-15, är också längre än normalt och har tre rader istället för två.] De gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) drar svärdet , och spänner sin båge, för att fälla den som är betryckt (ansatt) och fattig [helt beroende av dig Gud], för att slakta dem som går på rätta vägar (lever ett rättfärdigt liv). Deras svärd ska tränga in i deras eget hjärta, och deras bågar ska brytas sönder. [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – chet. Tecknet avbildar ett staket. Ordet ”svärd” börjar med denna bokstav och återfinns både i vers 14 och 15. Stycket formar en kiasm där svärd och båge ramar in. De ogudaktigas mål är inte bara att fälla utan att helt förgöra den som vill följa Gud. Dock vänds deras vapen mot dem själva och de förgörs.] Bättre det lilla den rättfärdige har, än de många gudlösas (ogudaktigas, ondskefullas) överflöd (tumult, oväsen, turbulens). För de gudlösas (ogudaktigas, ondskefullas) makt (kraft, ordagrant: ”armar”) ska smulas sönder, men Herren (Jahveh) upprätthåller ständigt de rättfärdiga. [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. Den här versen börjar med ordet ”Bättre” och förstärker hur det är bättre att böja sig inför Herren och lita på honom. Ordet för armar används också bildligt om kraft och makt, verbformen förstärker ironin att de trolösa inte kan bära allt sitt överflöd i sina armar. Detta speciella ord för ”överflöd” har flera betydelser. Huvudbetydelsen är tumult, oväsen och larm. Det används om ljudet av en stor armé och beskriver i detta sammanhang ett kaosartat överflöd, Jer 47:3. Slutsatsen är att om Herren bär dig, räcker det med lite. Däremot om Herren inte gör det, räcker inte ens ett överflöd av rikedom.] Herren (Jahveh) känner (vet) de uppriktigas dagar (han tar hand om de helhjärtade) [Ps 18:24], deras arv består för evigt. De ska inte komma på skam i svåra (onda) tider, i tider av hunger ska de bli mättade [2 Mos 16:8]. [Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Handen symboliserar styrka och kraft. Vers 18 börjar med tre ord som alla börjar med jod. I hebreiskan är de i ordningen ”känner”, ”Herren” och ”dagar”. Herren är aktivt involverad i den troendes liv. Han är dagligen involverad i den som lever med integritet och Gud förser med dagligt bröd, se Matt 6:11.] För de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) förgås, de som hatar Herren (Jahvehs fiender). Som de mest dyrbara ängarna försvinner de, i rök försvinner de. [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också att ta emot. I denna vers börjar ordet ”För” med denna bokstav och binder ihop med tidigare stycken som handlat om hur Gud mättar trots tider av hungersnöd. I den andra raden som består av fem hebreiska ord börjar fyra av dem med bokstaven kaf, det är bara ”rök” som inte gör det. Ordet kan både tolkas ”i rök” eller ”som rök”, i så fall betecknar det flyktigheten i de ogudaktigas liv. Ordet för ”äng” är det ovanliga hebreiska ordet ”karim”, troligen valt eftersom det börjar med k. En av kopplingarna till tidigare stycken kan vara att bördiga fält brinner upp, vilket orsakar hungersnöd. Även i nästa vers fortsätter samma tema. Det är i svåra tider människor behöver låna och skuldsätter sig.] Den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) lånar och betalar inte tillbaka, den rättfärdige visar nåd (oförtjänt kärlek; favör) och ger [känner sympati och lånar ut frikostigt, se vers 26]. [Verbformerna beskriver ett vanemässigt beteende.] För de som välsignas [av Herren] ska inta (ärva, äga) landet, men de som förminskas (förringas, förbannas) ska utplånas.
Psaltaren 37:1-22 Bibel 2000 (B2000)
Av David. Reta inte upp dig på de onda, avundas inte dem som gör orätt! De torkar snabbt som gräset och vissnar bort som grönskan. Förtrösta på Herren och gör det goda, så får du bo i ditt land och leva trygg. Ha din glädje i Herren, han ger dig allt vad ditt hjärta begär. Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer att handla. Han skall låta din rätt lysa som gryningsljuset, din rättvisa sak som middagssolen. Var stilla inför Herren, vänta på honom. Reta dig inte på den som har framgång, den som når sina onda syften. Stilla din harm, låt din vrede slockna, reta inte upp dig, det leder bara till ont. De som gör det onda skall drivas bort, men de som hoppas på Herren får äga landet. En kort tid, och den gudlöse är inte mer, du letar där han fanns, och han är borta. Men de ödmjuka får äga landet och njuta en ostörd fred. De gudlösa vill den rättfärdige ont, och de visar tänderna mot honom. Herren ler åt dem, han ser att deras stund kommer. De gudlösa drar sina svärd och spänner sina bågar för att fälla den fattige och förtryckte, för att slakta den som handlar rätt. Men svärdet tränger in i deras eget hjärta, och deras bågar bryts sönder. Bättre det lilla den rättfärdige har än de gudlösas stora rikedom, ty de gudlösas makt skall brytas, men Herren stöder de rättfärdiga. Herren tar sig an de frommas liv, de behåller sin arvslott för alltid. De drabbas inte när olyckan kommer, när svälten råder äter de sig mätta. Men de gudlösa går under, och som i en glödande ugn försvinner Herrens fiender, försvinner som rök. Den gudlöse lånar men betalar inte igen, den rättfärdige är frikostig och givmild. Ty de som Gud välsignat får äga landet, men de han förbannat skall drivas bort.