Lukasevangeliet 9:18-36
Lukasevangeliet 9:18-36 nuBibeln (NUB)
En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans lärjungar var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folkmassorna att jag är?” ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”och några att du är Elia. Andra säger att någon av de gamla profeterna har uppstått från de döda.” Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Guds Messias.” Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon och sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje dagen.” Sedan sa han till allt folket: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, varje dag ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt går evigt förlorad? Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. Men jag säger er en sanning: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike.” Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia, som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa. Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev förskräckta. Sedan hördes en röst från molnet som sa: ”Detta är min Son, min utvalde. Lyssna på honom!” Och när rösten hade tystnat fann de Jesus ensam kvar. Men hans lärjungar höll tyst om vad de hade sett, och berättade det inte för någon förrän långt senare.
Lukasevangeliet 9:18-36 Svenska Folkbibeln (SFB98)
En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var hos honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" De svarade: "Johannes Döparen, andra säger Elia och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" Petrus svarade: "Du är Guds Messias." Då förbjöd han dem strängt att tala om detta för någon och sade: "Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste dödas och på tredje dagen uppväckas." Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. Jag säger er sanningen: Bland dem som står här finns några som inte skall smaka döden, förrän de får se Guds rike." Omkring åtta dagar efter det att Jesus hade sagt detta, tog han med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte och hans kläder blev skinande vita. Och se, två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia och de visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de Jesu härlighet och de båda männen som stod där tillsammans med honom. När dessa skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade. Medan han talade, kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och lärjungarna blev förskräckta, när dessa trädde in i molnet. Och ur molnet kom en röst: "Denne är min Son, den Utvalde, lyssna till honom!" Och när rösten ljöd, visade det sig att Jesus var ensam. Lärjungarna teg och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.
Lukasevangeliet 9:18-36 Nya Levande Bibeln (BSV)
En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans efterföljare var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" "Somliga säger att du är Johannes döparen", svarade de, "och några att du är Elia. Andra säger att någon annan av profeterna, som förr i tiden framförde Guds budskap, har uppstått från de döda." Då frågade han dem: "Vem tror ni att jag är?" Petrus svarade: "Du är Messias, den kung som Gud har lovat sända." Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon, och förklarade: "Jag, Människosonen, måste lida mycket. Folkets ledare och översteprästerna och laglärarna kommer att ta avstånd från mig och se till att jag dödas, men på den tredje dagen ska jag uppstå från de döda igen." Sedan sa han till allt folket: "Om någon vill bli min efterföljare, så kan han inte längre tänka på sig själv, utan måste följa mitt exempel och alltid vara beredd att dö. Ja, den som klamrar sig fast vid livet kommer till sist att förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull, han ska rädda det. Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt förlorar det eviga livet? Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska jag, Människosonen, skämmas för, när jag återvänder i min och min Fars härlighet tillsammans med hans änglar. Men tro mig: några av er som står här just nu kommer inte att dö förrän ni har sett Gud i hans kungliga makt." Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. Och medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. Sedan visade sig två män som stod och talade med honom. Det var Mose och Elia, och även de strålade av ett himmelskt ljus, och de talade om hur Jesus enligt Guds plan skulle dö i Jerusalem. Petrus och de båda andra hade varit så trötta att de somnat medan Jesus bad. Men nu vaknade de alltså och fick se Jesus stå där omstrålad av ljus tillsammans med de två männen. När Mose och Elia gjorde sig beredda att lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: "Mästare, det här är ett fantastiskt ställe att vara på! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia!" Han var så förvirrad att han inte visste vad han sa. Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev alldeles förskräckta. Sedan hördes en röst från molnet som sa: "Detta är min Son, min utvalde. Lyssna på honom." Och när rösten hade tystnat stod Jesus ensam kvar.
Lukasevangeliet 9:18-36 Karl XII 1873 (SK73)
Och det begaf sig, då han var allena i sina böner, voro ock någre hans Lärjungar med honom; dem frågade han, och sade: Hvem säga folket mig vara? Då svarade de, och sade: Johannes Döparen; somlige Elias, och somlige, att någon Prophet af de gamla är uppstånden. Då sade han till dem: Hvem sägen då I mig vara? Svarade Petrus, och sade: Du äst Guds Christ. Och han hotade dem, och förböd, att de skulle det någrom säga; Och sade: Menniskones Son måste mycket lida, och bortkastas af de äldsta, och öfversta Presterna, och Skriftlärda, och dräpas, och tredje dagen uppstå igen. Sade han ock till dem alla: Hvilken mig efterfölja vill, han vedersäge sig sjelf, och tage sitt kors på sig hvar dag, och följe mig. Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och ho som mister sitt lif för mina skull, han skall det behålla. Och hvad kommer det menniskone till godo, om hon vunne hela verldena, och förtappar sig sjelf, eller gör skada på sig sjelf? Hvilken som blyges vid mig och min ord, vid honom skall ock menniskones Son blygas, då han kommer i sin, och sins Faders, och de heliga Änglars härlighet. Men jag säger eder förvisso, att någre äro af dem som här stå, de der icke skola smaka döden, tilldess de få se Guds rike. Så begaf det sig, vid åtta dagar efter dessa orden, att han tog till sig Petrum, och Johannem, och Jacobum; och gick upp på ett berg till att bedja. Och vid han bad, vardt hans ansigte förvandladt, och hans klädnad var hvit och skinande. Och si, två män talade med honom, som voro Moses och Elias; Och syntes i härlighet, och talade om hans afgång, som han fullborda skulle i Jerusalem. Men Petrus, och de med honom voro, förtyngdes af sömn; då de uppvaknade, sågo de hans klarhet, och de två män stå när honom. Och det begaf sig, då de gingo ifrå honom, sade Petrus till Jesum: Mästar, oss är godt här vara; låt oss göra tre hyddor, en till dig, och en till Mosen, och en till Eliam; och visste icke hvad han sade. Och vid han så sade, kom en sky, och kringskyggde dem; och de vordo förfärade, vid de vordo invefvade i skyn. Och en röst hördes utu skynom, den der sade: Denne är min älskelige Son; honom hörer. Och i det samma rösten hördes, funno de Jesum vara allena. Och de tigde, och förkunnade ingom, i de dagar, något af det de sett hade.
Lukasevangeliet 9:18-36 Svenska 1917 (SVEN)
När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: »Vem säger folket mig vara?» De svarade och sade: »Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'» Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade: »Guds Smorde.» Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon. Och han sade: »Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen.» Och han sade till alla: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig. Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det. Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad? Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet. Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike.» Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja. Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita. Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias. De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem. Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom. När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: »Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias.» Han visste nämligen icke vad han sade. Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn. Och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min Son, den utvalde; hören honom.» Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
Lukasevangeliet 9:18-36 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" De svarade: "Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade: "Guds Messias." Då befallde han dem strängt att inte tala om det för någon. Och han sade: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och på tredje dagen uppväckt igen." Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men mister sig själv eller går förlorad? Den som skäms för mig och mina ord, honom ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet. Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Guds rike." Ungefär åtta dagar efter de orden tog Jesus med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. Medan han bad, förvandlades hans ansikte och hans kläder blev strålande vita. Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia, som visade sig i härlighet och talade om hans bortgång som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de hans härlighet och de båda männen som stod där med honom. När männen skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade. Medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och lärjungarna blev förskräckta när de kom in i molnet. Ur molnet hördes en röst: "Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!" Och när rösten hördes, fann de att Jesus var ensam. Lärjungarna höll tyst och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.
Lukasevangeliet 9:18-36 Svenska Kärnbibeln (SKB)
En gång när han hade dragit sig undan för att be, och lärjungarna var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folket att jag är?” De svarade: ”Johannes Döparen. Andra säger [den stora profeten] Elia [som förväntades komma tillbaka i den sista tiden, se Mal 4:5], och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.” Då frågade han dem: ”Men vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Du är den Smorde (Messias, Kristus).” Men Jesus förbjöd dem att säga detta till någon. [Både lärjungarnas och det judiska folkets förhoppningar på Messias var befrielse från romarna, men det var inte därför som Jesus kommit denna gång.] Han sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda [dessa grupper ingick i Sanhedrin – judarnas högsta domstol]. Han måste bli dödad men bli uppväckt på tredje dagen.” Sedan sa Jesus till alla [lärjungarna och folkskaran, se Mark 8:34]: ”Om någon vill följa (gå bakom) mig ska han förneka (tillbakavisa; säga nej till; avstå från) sig själv [sin egen agenda] och dagligen ta upp sitt kors och följa mig (vara/gå med mig på vägen) [bli min lärjunge]. [Sist i versen har grekiskan ett annat ord för att följa (nämligen akoloutheo) vars innebörd är att gå samma väg som eller att vandra tillsammans på vägen med. Bokstaven a kommer från grekiskans Alpha (den första) och står som prefix i betydelsen ’utan’ (ofta i samband med försakelse och umbäranden), men även som en förkortning av hama (ett adverb som betecknar nära anknytning men också förekommer i betydelsen förening och utgörandet av en enhet). Jesu lärjunge måste lämna sitt eget, vandra i Mästarens fotspår och följa hans exempel i allt – ja, även vara beredd att lida och dö för hans skull.] För den som vill rädda (skulle vilja bevara) sitt liv, ska mista (förlora; totalt förstöra/ruinera) det, men den som mister (nu ändå skulle mista) sitt liv för min skull, han ska rädda (han är den som kommer att bevara) det. [Gr. psuche, som inkluderar både liv och själ, används i båda betydelserna här i vers 24, se även Joh 12:25. Att förneka sig själv (vers 23) handlar inte om att brista i självaktning eller självkänsla – Jesu efterföljare har ju skäl till en bättre självbild än någon annan. Guds faderskärlek är enorm och bygger inte på gärningar utan på barnaskap, se Gal 3:26. Jesus hade tidigare predikat om den himmelska lönen och vad det innebär att vinna livet, se Luk 6:20-26. Frågeställningen i nästa vers klargör att självförnekelsen handlar om att sätta Gud och hans rike främst.] För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men mister (totalt förstör; ruinerar) sig själv eller [själv] går förlorad? Den som skäms för mig och mina ord, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet [för att upprätta tusenårsriket, se Upp 19:14]. Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Guds rike.” [Möjliga förklaringar på denna vers är att det syftar på pingstdagen, då den helige Ande blev utgjuten. Troligast är dock att det är en förutsägelse av nästa händelse en vecka senare, då tre av lärjungarna får se en glimt av Jesus i hans härlighet i hans rike, se Luk 9:28-36. Det kan knappast vara en förutsägelse om Jesu andra tillkommelse, eftersom Jesus aldrig gjorde anspråk på att veta tiden för detta, se Matt 24:36. Vid himmelsfärden pressade lärjungarna honom på svar när han skulle upprätta riket, men Jesus bad dem att hellre fokusera på att vara använda här och nu, se Apg 1:6-8.] Omkring åtta dagar efter att Jesus sagt detta [att han skulle komma i härlighet och att några av dem skulle få se Guds rike med sina ögon, se vers 27] tog han med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. [Bibeln anger inte på vilket berg detta sker. De har nyligen varit i Caesarea Filippi i norr, Mark 8:27, och efteråt nämns det att de är i Galileen, Mark 9:30. De två vanligaste alternativen som bibelforskare föreslår är det höga berget Hermon i norr, inte långt från Caesarea Filippi, eller berget Tabor i södra Galileen som man kan nå på fyra dagar från Caesarea Filippi.] Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev skinande vita (som blixtars sken). Plötsligt var där två män som samtalade med honom. Det var Mose och Elia som visade sig i härlighet. De talade om hans bortgång [gr. exodus, dvs. hans uttåg från den här världen] som han skulle fullborda i Jerusalem. [Ordet exodus anspelar även på israeliternas uttåg/exodus ur Egypten som Andra Mosebok handlar om.] [Det är antagligen natt nu eftersom de var där till nästa dag, se vers 37.] Petrus och de andra sov tungt (var nedtyngda av sömn), men när de vaknade upp (skakat av sig tröttheten) såg de Jesu härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. När männen var på väg att skiljas från honom sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är ljuvligt för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa. [Även om denna händelse förmodligen äger rum på våren gör Petrus kopplingar till lövhyddohögtiden, sukkot, som firas på hösten. Man bygger då hyddor med tak av löv under bar himmel för att minnas israeliternas ökenvandring efter deras uttåg/exodus ur Egypten. Enligt judisk tro och tradition förknippas högtiden också både med den messianska ankomsten och inträdandet av den messianska tidsåldern, se Apg 3:21. Dessa kopplingar till den messianska förväntan är tydlig då Jesus besöker Jerusalem under sukkot, se t.ex. Joh 7:2273140-42.] Medan han talade, kom ett moln och började överskugga (sänkte sig ner över) dem [Jesus, Mose och Elia], och lärjungarna blev förskräckta när de gick in i molnet. [Molnet är en symbol på Guds närvaro, se 2 Mos 16:1024:15-181 Kung 8:10Luk 1:35. En molnstod ledde israeliterna genom öknen, se 2 Mos 13:21.] Ur molnet kom en röst som sa: ”Detta är min Son – min Utvalde (som jag har utvalt). Lyssna till honom.” [Mark 9:7Luk 3:221 Pet 2:4] Medan rösten tonade bort, stod Jesus där ensam. Lärjungarna höll tyst och berättade inte för någon just då vad de hade sett.
Lukasevangeliet 9:18-36 Bibel 2000 (B2000)
En gång när han hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom frågade han dem: »Vem säger folket att jag är?« De svarade: »Johannes döparen, men somliga säger Elia och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.« — »Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Guds Messias.« Han förbjöd dem strängt att tala om det för någon och sade: »Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen.« Och han sade till alla: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall rädda det. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men får betala med att mista sig själv? Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för när han kommer i sin och sin faders och de heliga änglarnas härlighet. Jag försäkrar er: några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike.« Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev vita och lysande. Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de andra hade fallit i djup sömn men vaknade och såg hans härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. När dessa skulle lämna honom sade Petrus till Jesus: »Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig och en för Mose och en för Elia« — han visste inte vad han sade. Men medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och när de försvann i molnet blev lärjungarna förskräckta. En röst hördes ur molnet: »Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom«, och när rösten ljöd stod Jesus där ensam. Lärjungarna teg om vad de hade sett, och vid den tiden berättade de ingenting för någon.