Lukas 9:18-36

En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans lärjungar var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folkmassorna att jag är?” ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”och några att du är Elia. Andra säger att någon av de gamla profeterna har uppstått från de döda.” Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Guds Messias.” Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon och sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje dagen.” Sedan sa han till allt folket: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, varje dag ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt går evigt förlorad? Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. Men jag säger er en sanning: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike.” Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia, som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa. Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev förskräckta. Sedan hördes en röst från molnet som sa: ”Detta är min Son, min utvalde. Lyssna på honom!” Och när rösten hade tystnat fann de Jesus ensam kvar. Men hans lärjungar höll tyst om vad de hade sett, och berättade det inte för någon förrän långt senare.