Lukasevangeliet 22:7-19
Lukasevangeliet 22:7-19 nuBibeln (NUB)
Så kom det osyrade brödets högtidsdag då påsklammet skulle slaktas. Då skickade Jesus iväg Petrus och Johannes och sa: ”Gå och gör i ordning påskmåltiden, så att vi kan äta tillsammans.” ”Var vill du att vi ska göra det någonstans?” frågade de. Han svarade: ”När ni kommer in i staden, kommer ni att möta en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i och säg till mannen som äger huset: ’Vår Mästare säger: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?’ Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum som redan är förberett. Gör i ordning måltiden där.” Då gick de iväg och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden. När det sedan var dags, slog sig Jesus och hans tolv apostlar ner vid bordet. Och han sa till dem: ”Jag har längtat så mycket efter att få äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. För jag säger er nu att jag inte kommer att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.” Sedan tog han en bägare, tackade Gud och sa: ”Ta det här och dela det mellan er. Jag säger er att från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän Guds rike har kommit.” Efter det tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav det till dem och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Gör detta till minne av mig!”
Lukasevangeliet 22:7-19 Bibel 2000 (B2000)
Så kom det osyrade brödets dag, då påsklammen skulle slaktas. Och Jesus sände i väg Petrus och Johannes och sade: »Gå och gör i ordning påskmåltiden åt oss.« De frågade var de skulle göra det. Han svarade: »När ni kommer in i staden möter ni en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i och säg till den som äger huset: Mästaren frågar var salen är där han kan äta påskmåltiden med sina lärjungar. Då visar han er till ett stort rum i övervåningen som står färdigt. Där skall ni göra i ordning måltiden.« De gick och fann att allt var som han hade sagt, och de ordnade för påskmåltiden. När stunden var inne lade han sig till bords tillsammans med apostlarna. Han sade till dem: »Hur har jag inte längtat efter att få äta denna påskmåltid med er innan mitt lidande börjar. Jag säger er: jag kommer inte att äta den igen förrän den får sin fullkomning i Guds rike.« Man räckte honom en bägare, och han tackade Gud och sade: »Ta detta och dela det mellan er. Jag säger er: från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.« Sedan tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.«
Lukasevangeliet 22:7-19 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Så kom den dag i det osyrade brödets högtid, när påskalammen skulle slaktas. Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning, så att vi kan äta påskalammet." De frågade honom: "Var vill du att vi skall reda till det?" Han svarade dem: "När ni kommer in i staden skall en man möta er. Han bär en vattenkruka. Följ honom till det hus där han går in och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var finns det rum där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? Han kommer då att visa er ett stort rum i övre våningen, som är iordningställt. Red till där." De gick och fann att det var som han hade sagt till dem. Och de redde till påskalammet. När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. Och han sade till dem: "Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar. Ty jag säger er att jag inte kommer att äta det förrän det får sin fullbordan i Guds rike." Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Tag detta och dela mellan er. Ty jag säger er att jag från denna stund inte skall dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer." Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig."
Lukasevangeliet 22:7-19 Nya Levande Bibeln (BSV)
Så kom den första dagen i påskhögtiden, den dag när påsklammet skulle slaktas. Då skickade Jesus iväg sina båda efterföljare Petrus och Johannes och sa: "Gå och gör i ordning påskmåltiden, så att vi kan äta tillsammans." "Var vill du att vi ska göra det?" frågade de. Han svarade: "När ni kommer in i Jerusalem, stöter ni genast på en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom till det hus som han går in i och säg till mannen som äger huset: 'Vår Mästare undrar var salen är, där han kan äta påskmåltiden tillsammans med sina efterföljare.' Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum där det redan är dukat. Gör i ordning måltiden där." Då gick de iväg och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden. När det sedan var dags att äta påskmåltiden, slog sig Jesus och hans tolv sändebud ner vid bordet. Och han sa till dem: "Jag har längtat så mycket efter att få äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. För jag säger er nu att jag inteinte kommer att äta den igen förrän vi ska fira den fullkomliga påsken i Guds nya värld." Sedan tog han en bägare vin, och när han hade tackat Gud för vinet, sa han: "Ta det här och dela det mellan er. Jag försäkrar er, att från och med nu ska jag inte dricka vin igen, förrän Gud regerar i sin nya värld." Efter det tog han ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det i bitar och gav det till dem och sa: "Detta är min kropp som ska offras för er. Fira denna måltid till minne av mitt lidande och min död."
Lukasevangeliet 22:7-19 Karl XII 1873 (SK73)
Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom man måste offra Påskalambet. Då sände han Petrum, och Johannem, sägandes: Går, och bereder oss Påskalambet, att vi det äte. Då sade de till honom: Hvar vill du, att vi skole bereda det? Sade han till dem: Si, när I kommen in i staden, varder eder mötandes en man, som bär ena vattukruko; följer honom i huset, der han ingår; Och säger husbondanom: Mästaren låter säga dig: Hvar är herberget, der jag må äta Påskalambet med mina Lärjungar? Och han skall visa eder en storan sal bereddan; reder der till. De gingo åstad, och funno som han dem sagt hade; och redde till Påskalambet. Och då tid var, satte han sig ned, och de tolf Apostlar med honom. Och han sade till dem: Jag hafver, med mycken åstundan, begärat äta detta Påskalambet med eder, förr än jag lider. Ty jag säger eder, att jag härefter icke skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt varder i Guds rike. Och han tog kalken, tackade, och sade: Tager honom, och skifter eder emellan; Ty jag säger eder, att jag icke skall dricka det af vinträ kommet är, tilldess Guds rike kommer. Och han tog brödet; tackade, och bröt, och gaf dem, sägandes: Detta är min lekamen, som för eder gifven varder; det görer till min åminnelse
Lukasevangeliet 22:7-19 Svenska 1917 (SVEN)
Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet. Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.» De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?» Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in. Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?' Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.» Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet. Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom. Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner; ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.» Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan; ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.» Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
Lukasevangeliet 22:7-19 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Så kom den dag i det osyrade brödets högtid då påskalammet skulle slaktas. Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning så att vi kan äta påskalammet." De frågade honom: "Var vill du att vi gör i ordning?" Han svarade dem: "När ni kommer in i staden ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka. Följ honom till huset där han går in och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var är gästrummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? Då ska han visa er en stor sal på övervåningen som är inredd. Gör i ordning där." De gick och fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de gjorde i ordning påskalammet. När stunden var inne lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. Och han sade till dem: "Jag har längtat mycket efter att äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. För jag säger er att jag inte kommer att äta det mer förrän det får sin fullbordan i Guds rike." Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Ta detta och dela mellan er. För jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer." Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig."
Lukasevangeliet 22:7-19 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Så kom den dag i det osyrade brödets högtid, när påskalammen skulle slaktas. [Fyra dagar tidigare hade varje judisk familj räknat efter hur många lamm man behövde. De hade valt ut ett felfritt lamm som togs med hem. Under dessa fyra dagar fäste sig hela familjen vid detta oskyldiga lamm som snart skulle dö. Den 14:e nisan tog man med sig lammet som slaktades av prästerna i tempelförgården på eftermiddagen. Samma kväll åt man påskmåltiden, som förutom lammet bestod av osyrat bröd och bittra örter för att påminna om slaveriet i Egypten. Symboliken i hur Jesus blir detta offerlamm är tydlig. Samtidigt som tusentals lamm förs in till Jerusalem, går också Jesus upp till Jerusalem. Samtidigt som varje familj hade ett lamm hemma under fyra dagar, var Jesus öppet bland folket i templet och ingen kunde fälla honom för något han sagt, se Luk 21:37. Prästerna som offrade lammen, var de som drev på och som orsakade Jesu död.] Jesus skickade i väg Petrus och Johannes och sa: ”Gå och förbered så vi kan äta påskmåltiden.” De frågade honom: ”Var vill du att vi ska förbereda den?” Han svarade: ”När ni kommer in i staden ska en man som bär en vattenkruka möta er. Följ honom till det hus där han går in. [Detta måste ha varit ett tydligt tecken eftersom det var kvinnornas uppgift att bära vattenkrukor, män bar vinsäckar.] Säg till ägaren av huset: ’Läraren frågar dig: »Var är gästrummet där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?»’ Han kommer då att visa er ett stort rum på övervåningen som är möblerat och redo. [Sofforna vid borden var redan bäddade och i ordning för gästerna att lägga sig ned på. Antagligen samma rum som man samlades i även senare, se Apg 1:13.] Förbered för oss där.” De gick och de fann allt som Jesus hade sagt dem, och de förberedde påskmåltiden. Nu när tiden var inne [efter solnedgången då påsken inleddes] tog Jesus sin plats vid bordet, och apostlarna med honom. [Måltiden intogs liggande längs med ena sidan av bordet med huvudet närmast och fötterna längst bort.] Han sa till dem: ”Med en intensiv längtan har jag väntat på att få äta detta påskalamm innan mitt lidande börjar. För jag säger er att jag inte kommer att äta det mer förrän det får sin fullbordan i Guds rike.” [Den himmelska bröllopsmåltiden, Upp 19:6-9.] Han tog en bägare [den första av två som omnämns av Lukas, Jesus följer den judiska påskmåltidens ordning med flera bägare] och bad tackbönen. [Antagligen den judiska välsignelsen Kiddush som inleder alla högtider. Kiddush är hebreiska för helgelse. I bönen tackar man Gud och ber bland annat: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som har skapat vinrankans frukt.”] Sedan sa han: ”Tag denna bägare och dela mellan er. För jag säger er att från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer.” Sedan tog han ett bröd och tackade Gud. [Jesus bad antagligen den judiska välsignelsen Hamotzi: ”Välsignad är du Herre, universums Kung, som frambringar bröd från jorden.”] Sedan bröt han det och gav det till dem och sa: ”Detta är min kropp, som ges åt er. Gör detta till minne av mig.”