Så kom då Sötbrödsdagen, på hvilkom man måste offra Påskalambet. Då sände han Petrum, och Johannem, sägandes: Går, och bereder oss Påskalambet, att vi det äte. Då sade de till honom: Hvar vill du, att vi skole bereda det? Sade han till dem: Si, när I kommen in i staden, varder eder mötandes en man, som bär ena vattukruko; följer honom i huset, der han ingår; Och säger husbondanom: Mästaren låter säga dig: Hvar är herberget, der jag må äta Påskalambet med mina Lärjungar? Och han skall visa eder en storan sal bereddan; reder der till. De gingo åstad, och funno som han dem sagt hade; och redde till Påskalambet. Och då tid var, satte han sig ned, och de tolf Apostlar med honom. Och han sade till dem: Jag hafver, med mycken åstundan, begärat äta detta Påskalambet med eder, förr än jag lider. Ty jag säger eder, att jag härefter icke skall äta deraf, tilldess det fullkomnadt varder i Guds rike. Och han tog kalken, tackade, och sade: Tager honom, och skifter eder emellan; Ty jag säger eder, att jag icke skall dricka det af vinträ kommet är, tilldess Guds rike kommer. Och han tog brödet; tackade, och bröt, och gaf dem, sägandes: Detta är min lekamen, som för eder gifven varder; det görer till min åminnelse
Bibelappen
Bibelappen för barn
