Jesaja 63:1-14
Jesaja 63:1-14 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? "Det är jag som talar i rättfärdighet, jag som är mäktig att frälsa." Varför är din dräkt så röd, varför liknar dina kläder en vintrampares? "En vinpress har jag trampat, jag ensam, ingen i folket hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min förbittring. Då stänkte deras blod på mina kläder, så att jag fick hela min dräkt nerfläckad. Ty hämndens dag var i mitt hjärta, och året för min återlösning hade kommit. Jag såg mig omkring, men det fanns ingen hjälpare. Jag stod där i förundran, men det fanns ingen som understödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min vrede understödde mig. Jag trampade ner folken i min vrede och gjorde dem druckna i min förbittring, jag lät deras blod rinna ner på jorden." HERRENS nådegärningar vill jag förkunna, ja, HERRENS lov, efter allt vad HERREN har gjort mot oss, det överflödande goda mot Israels hus, som han har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och sin nåds rikedom. Ty han sade: "De är ju mitt folk, barn som inte skall svika." Och han blev deras frälsare. I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem, han lyfte alltid upp dem och bar dem i forna dagar. Men de var upproriska, och bedrövade hans helige Ande. Därför blev han deras fiende, han stred själv mot dem. Då tänkte hans folk på gångna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, tillsammans med herden för hans hjord? Var är han som lade sin helige Ande i deras bröst, han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och därmed gjorde sig ett evigt namn, han som förde dem genom djupen, så att de, likt springare i öknen, inte stapplade? Som när boskap går ner i dalen, fördes de av HERRENS Ande till ro. Så ledde du ditt folk för att göra dig ett härligt namn.
Jesaja 63:1-14 Karl XII 1873 (SK73)
Ho är den som ifrån Edom kommer, med färgad kläder ifrå Bozra; den så beprydd är i sin kläder, och går i sine stora kraft? Jag är den som rättfärdighet lärer, och är en mästare till att hjelpa. Hvi är då din klädnad så röd, och din kläder såsom en vintrampares? Jag trampar vinpressen allena, och ingen af folken är med mig; jag hafver trampat dem i mine vrede, och nedertrådat dem i mine grymhet; deraf hafver deras blod stänkt min kläder, och jag hafver besmittat all min kläder. Ty jag hafver tagit mig en hämndadag före; året till att förlossa de mina är kommet. Ty jag såg mig om, och der var ingen hjelpare; och jag var i förskräckelse, och ingen uppehöll mig; utan min arm måste hjelpa mig, och min vrede uppehöll mig. Derföre hafver jag förtrampat folken uti mine vrede, och gjort dem druckna uti mine grymhet, och stött deras seger till markena. Herrans barmhertighet vill jag ihågkomma, och Herrans lof, i allt det Herren oss gjort hafver, och det myckna goda med Israels hus, som han dem gjort hafver, genom sina barmhertighet och stora mildhet. Ty han sade: De äro ju mitt folk, barn som icke falsk äro; derföre var han deras Frälsare. Den som dem bedröfvade, han bedröfvade ock honom; och Ängelen, som för honom är, halp dem; han förlossade dem, derföre att han älskade dem, och skonade dem; han tog dem upp, och bar dem alltid af ålder. Men de förbittrade och bedröfvade hans Helga Anda; derföre blef han deras fiende, och stridde emot dem. Och han tänkte åter på de förledna tider, på Mose som i hans folk var: Hvar är då nu den som förde dem utu hafvet, samt med sins hjords herda? Hvar är den som sin Helga Anda i dem gaf? Den Mose ledde vid högra handena, genom sin härliga arm; den der vattnet skiljde för dem, på det han skulle göra sig ett evigt namn; Den der förde dem igenom djupen, såsom hästar i öknene, de der intet snafva. Såsom fä, det der nedergår på markene, det Herrans Ande drifver; alltså hafver du ock fört ditt folk, på det du skulle göra dig ett härligit namn.
Jesaja 63:1-14 Svenska 1917 (SVEN)
Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? »Det är jag, som talar i rättfärdighet, jag, som är en mästare till att frälsa.» Varför är din dräkt så röd? Varför likna dina kläder en vintrampares? »Jo, en vinpress har jag trampat, jag själv allena, och ingen i folken bistod mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min förtörnelse. Då stänkte deras blod på mina kläder, och så fick jag hela min dräkt nedfläckad. Ty en hämndedag hade jag beslutit, och mitt förlossningsår hade kommit. Och jag skådade omkring mig, men ingen hjälpare fanns; jag stod där i förundran, men ingen fanns, som understödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min förtörnelse understödde mig. Jag trampade ned folken i min vrede och gjorde dem druckna i min förtörnelse, och jag lät deras blod rinna ned på jorden.» HERRENS nådegärningar vill jag förkunna, ja, HERRENS lov, efter allt vad HERREN har gjort mot oss, den nåderike mot Israels hus, vad han har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och sin stora nåd. Ty han sade: »De äro ju mitt folk, barn, som ej svika.» Och så blev han deras frälsare. I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. Därför att han älskade dem och ville skona dem, förlossade han dem. Han lyfte dem upp och bar dem alltjämt, i forna tider. Men de voro gensträviga, och de bedrövade hans heliga Ande; därför förvandlades han till deras fiende, han själv stridde mot dem. Då tänkte hans folk på forna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, jämte herdarna för hans hjord? Var är han som lade i deras bröst sin helige Ande, var är han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och så gjorde sig ett evigt namn, han som lät dem färdas genom djupen, såsom hästar färdas genom öknen, utan att stappla? Likasom när boskapen går ned i dalen så fördes de av HERRENS Ande till ro. Ja, så ledde du ditt folk och gjorde dig ett härligt namn.
Jesaja 63:1-14 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så ståtlig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? "Det är jag som talar i rättfärdighet, som är mäktig att frälsa." Varför är din dräkt så röd, varför liknar dina kläder en vintrampares? "Jag har trampat vinpressen själv, ingen bland folken hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min harm. Deras blod stänkte på mina kläder, och jag fick hela min dräkt fläckad. För hämndens dag var i mitt hjärta och året för min återlösning hade kommit. Jag såg mig omkring, men det fanns ingen hjälpare. Jag stod där förundrad, men det fanns ingen som stödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min vrede stödde mig. Jag trampade ner folken i min vrede och gjorde dem druckna i min harm, jag lät deras blod rinna ner på jorden." Jag vill förkunna HERRENS nådegärningar, HERRENS lov, efter allt som HERREN har gjort för oss, allt det goda som han gjort för Israels hus efter sin barmhärtighet och stora nåd. Han sade: "De är ju mitt folk, barn som inte ska svika." Och han blev deras frälsare. I all deras nöd var ingen verklig nöd, hans ansiktes ängel frälste dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem, han lyfte upp dem och bar dem ständigt i forna dagar. Men de var upproriska och bedrövade hans helige Ande. Därför blev han deras fiende, han stred själv mot dem. Då tänkte hans folk på gångna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, tillsammans med herden för hans hjord? Var är han som lade sin helige Ande i deras bröst, han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och gjorde sig ett evigt namn, han som förde dem genom djupen så att de likt springare i öknen inte stapplade? Som när boskap går ner i dalen fördes de av HERRENS Ande till ro. Så ledde du ditt folk och gjorde dig ett härligt namn.
Jesaja 63:1-14 nuBibeln (NUB)
Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i mörkröda kläder, som i praktfull dräkt går fram med en sådan kraft? ”Det är jag, som talar i rättfärdighet, den som har makt att rädda.” Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress? ”Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen från folken hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, stampade ner dem i min förbittring. Deras blod stänkte på mina kläder och fläckade ner hela min dräkt. Jag hade tänkt ut en hämndens dag, mitt befrielseår hade kommit. Jag såg mig om, men det fanns ingen som ville hjälpa. Det förvånade mig att ingen ville ge stöd. Då blev min egen styrka min räddning och min vrede mitt stöd. Jag trampade folken i min vrede, lät dem bli druckna av min förbittring och lät deras blod rinna ner till marken.” Jag vill berätta om HERRENS nåd, prisa HERREN för allt han har gjort för oss, all hans godhet mot Israels folk, som han visat i sin barmhärtighet och nåd. Han sa: ”De är mitt folk, barn som aldrig sviker.” Så blev han deras räddare. Han delade all deras nöd, och hans ansiktes ängel räddade dem. I sin kärlek och i sitt medlidande befriade han dem, lyfte upp dem och bar dem under alla tider som gått. Men de gjorde ändå uppror och bedrövade hans heliga Ande. Därför blev han deras fiende och stred mot dem. Då kom hans folk ihåg forna tider och tänkte på Mose: Var finns han som ledde dem genom havet, herden för hans hjord? Var finns han som sände sin heliga Ande bland dem, han, lät sin härliga makt gå vid Moses högra sida, han som klöv vattnen framför dem och för evigt gjorde sig ett namn, han som ledde dem fram genom djupen? Som hästen på ett öppet fält gick de framåt utan att snava. Likt boskap som leds ner i dalen, så förde HERRENS Ande dem till vila. Så ledde du ditt folk för att göra dig ett härligt namn.
Jesaja 63:1-14 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Vem är det som kommer från Edom [söder om Döda havet] med högröda kläder från Botsra [betyder: fårfålla/fästning; en stad i Edom]? Denne som är magnifik i sin dräkt, ståtlig i sin storhet och styrka? ”Det är jag, som talar i rättfärdighet, mäktig att frälsa.” ”Varför är din dräkt röd och varför ser din klädnad ut som att den varit nedtrampad i vinpressen?” ”Jag ensam har trampat min vinpress och av folket var det ingen som var med mig. Jag trampade dem i min vrede, ja, jag trampade dem i min vrede och i mitt raseri förtrampade jag dem. Blodet från deras hjärtan stänkte mot min klädnad så att jag sölade ner hela min dräkt. Hämndens dag som var i mitt hjärta och året för min återlösning har kommit. Jag tittade (sökte, letade) men där fanns ingen till hjälp och jag förvånades att det inte fanns någon som stödde mig. Därför har min egen arm gett mig frälsning och mitt raseri har understött mig. Jag trampade ner folken i min vrede och gjorde dem druckna med mitt raseri och jag utgöt deras hjärtans blod (livsande) över jorden.” Jag ska komma ihåg (hålla i minnet, som ett minnesmärke) Herrens (Jahvehs) nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet), Herrens lovprisning [pluralis], över allt som Herren rikligen har skänkt (beviljat) oss och den stora godhet till Israels hus som han har skänkt (beviljat) över dem, riklig nåd (barmhärtighet – hebr. rachamim) [pluralis] och som myckenhet av nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) [pluralis]. [Att både rachamim och chesed står i pluralis är ovanligt, men det understryker bara det totala överflödet och gränslösheten i båda sorternas nåd som omnämns här.] För han säger: ”Sannerligen, de är mitt folk, barn (söner) som inte ska behandlas falskt;” så blev han deras frälsare. I all deras plåga, var han plågad och hans närvaros ängel (budbärare) frälste dem. I hans kärlek och i hans medlidande återlöste han dem och han lyfte upp dem och bar dem alla deras dagar för evigt. [Hans närvaros ängel är ett sätt att säga att han var där själv, fast i en gestalt som döljer hans fulla gudomliga glans. Kan jämföras med ängeln vid vadstället i Jabbok som Jakob brottades med, se 1 Mos 32, eller ängeln över Herrens här som Josua mötte inför intåget i landet, se Jos 1.] Men de gjorde uppror och bedrövade hans helige Ande, därför vändes han till att bli deras fiende, han själv stred mot dem. Då kom hans folk ihåg de gamla dagarna, Moses dagar. Var är han som drog upp dem ur havet med herdarna över hans hjord? Var är han som placerade sin helige Ande i deras mitt? Vad fick hans härliga arm att vandra vid Moses högra hand? Som delade vattnet framför dem, för att ge honom ett evigt namn? Som ledde dem genom djupen, som en häst i vildmarken, utan att snubbla? Som boskapen som går ner till dalen, får Herrens (Jahvehs) Ande dem att vila. Så ledde du ditt folk, för att göra ditt namn ärat.
Jesaja 63:1-14 Bibel 2000 (B2000)
»Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i röda kläder, som praktfull i sin dräkt går fram med väldig kraft?« Jag är den som förkunnar rättfärdighet, den som har makt att rädda. »Varför är din dräkt så röd, dina kläder som en vintrampares?« Jag har ensam trampat vinpressen, ingen från folken hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, stampade dem i min harm. Saften stänkte på mina kläder, hela min dräkt blev fläckad. Jag hade bestämt en hämndens dag, befrielsens år var inne. Jag såg mig om, men ingen kom till hjälp, jag häpnade över att ingen gav mig stöd. Då gav min styrka mig seger, min vrede blev mitt stöd. Jag trampade folken i min vrede, krossade dem i min harm. Jag lät deras blod flyta på marken. Jag vill förkunna Herrens kärlek, prisa Herren för allt han gjort för oss, allt det goda han gjort för Israels folk i sin barmhärtighet och sin stora kärlek. Han sade: De är ju mitt folk, barn som aldrig sviker. Därför blev han deras räddare i all nöd. Det var inget sändebud, ingen ängel utan han själv som räddade dem, det var han som befriade dem av kärlek och medömkan. Alltid i gångna tider lyfte han upp dem och bar dem. Men de trotsade honom och bedrövade hans heliga ande. Han förvandlades till deras fiende, och han stred mot dem. Då tänkte hans folk på gångna tider: Var är han som drog upp ur vattnet herden för sin hjord? Var är han som ingöt sin heliga ande i hans bröst, han som lät sin härliga makt gå vid Moses högra sida, han som klöv havet framför dem och skapade sig ett evigt namn, han som förde dem genom djupen? Som hästen på heden gick de fram utan att snava. Likt boskap på väg ner i dalen fördes de av Herrens ande. Så ledde du ditt folk och skapade dig ett härligt namn.