Första Korinthierbrevet 10:14-33
Första Korinthierbrevet 10:14-33 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan. Jag talar till er som till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger. Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd. Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret? Vad menar jag då med detta? Att kött från avgudaoffer skulle betyda något eller att en avgud skulle betyda något? Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han? Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres. Ät allt som säljs på torget utan att för samvetets skull ställa någon fråga. Ty "jorden och allt som uppfyller den tillhör Herren." Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er, utan att för samvetets skull ställa någon fråga. Men om någon skulle säga till er: "Det här är kött från avgudaoffer", så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull. Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför skall min frihet dömas av en annans samvete? Om jag för min del äter med tacksamhet, varför skall jag då hånas för något som jag tackar Gud för? Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, att de skall bli frälsta.
Första Korinthierbrevet 10:14-33 Svenska 1917 (SVEN)
Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan. Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor; själva mån I döma om det som jag säger. Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp? Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd. Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offren delaktiga i altaret? Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött är någonting, eller att en avgud är någonting? Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra de åt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolen hava någon gemenskap med de onda andarna. I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk; I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andars bord. Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han? »Allt är lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt är lovligt»; ja, men icke allt uppbygger. Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres. Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom. Ty »jorden är Herrens, och allt vad därpå är». Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och I viljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åt eder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom. Men om någon då säger till eder: »Detta är offerkött», så skolen I avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav saken till känna, och för samvetets skull -- jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varför skulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete? Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då bliva smädad för det som jag tackar Gud för? Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära. Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judar eller för greker eller för Guds församling; varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla och icke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola bliva frälsta.
Första Korinthierbrevet 10:14-33 Bibel 2000 (B2000)
Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära. Jag talar till förnuftiga människor, bedöm själva vad jag säger. Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Eftersom brödet är ett enda är vi — fast många — en enda kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. Se på israeliterna: har inte de som äter av offren gemenskap med offeraltaret? Vad vill jag säga med detta? Att det som offras till avgudar är något i sig eller att avgudar är något? Nej, men att det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna. Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han? Allt är tillåtet — men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet — men allt bygger inte upp. Sök inte ert eget bästa utan andras. Allt som säljs i köttstånden kan ni äta utan att undersöka det för ert samvetes skull — jorden är Herrens med allt den rymmer . Om en som inte tror bjuder hem er och ni tackar ja, ät då allt som sätts fram för er utan att för samvetets skull undersöka vad det är. Men om någon säger: »Det här är offerkött«, ät det då inte, av hänsyn till den som säger det och för samvetets skull — jag menar inte det egna samvetet utan den andres. Varför då? Skall jag låta min frihet bestämmas av en annans samvete? Äter jag med tacksamhet, varför skall jag klandras för det som jag tackar Gud för? Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig bland judar eller greker eller inom Guds församling. Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade.
Första Korinthierbrevet 10:14-33 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Därför, mina älskade, fly avgudadyrkan! Jag talar till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger. Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? Eftersom brödet är ett, är vi som är många en enda kropp, för alla får vi del av ett och samma bröd. Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret? Så vad menar jag? Att avgudaoffer betyder något eller att en avgud betyder något? Nej, men vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni ska ha gemenskap med de onda andarna. Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han? Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. Ingen ska söka sitt eget bästa, utan den andres. Ät allt som säljs på torget utan att ställa frågor för samvetets skull, för jorden är Herrens med allt vad den rymmer. Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er utan att ställa frågor för samvetets skull. Men om någon skulle säga till er: "Det här är offerkött", avstå då från att äta av hänsyn till den som sade det och för samvetets skull. Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför ska min frihet dömas av en annans samvete? Om jag äter med tacksamhet, varför blir jag då kritiserad för något som jag tackar Gud för? Alltså: om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.
Första Korinthierbrevet 10:14-33 nuBibeln (NUB)
Håll er alltså borta från avgudadyrkan, kära vänner. Ni är ju förståndiga människor. Bedöm därför själva vad jag säger. Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger väl oss gemenskap med Kristus blod? Och när vi bryter brödet, ger det väl oss gemenskap med Kristus kropp? Men när det nu är ett enda bröd, är vi, fastän vi är många, en enda kropp. Vi får ju alla del av detta enda bröd. Se på israeliterna: När de äter av det som har offrats på altaret, får de då inte del av altaret? Vad vill jag nu säga med detta? Att det som offras till avgudar är något? Eller att avgudarna är något? Nej, vad hedningarna offrar är offer till onda andar, inte till Gud, och jag vill inte att ni ska ha gemenskap med onda andar. Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur onda andars bägare. Ni kan inte äta vid Herrens bord och vid onda andars. Eller vågar vi utmana Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han? ”Allt är tillåtet”, men allt är inte nyttigt. ”Allt är tillåtet”, men allt är inte konstruktivt. Därför ska ingen enbart söka sitt eget bästa, utan det som är bäst för andra. Ni kan äta allt som säljs i köttbodarna, utan att ha tveksamheter för samvetets skull. ”Jorden tillhör Herren och allt som finns där.” Blir ni hembjudna till någon som inte tror och ni vill gå dit, så kan ni äta allt som ställs fram åt er utan att undra över det för samvetets skull. Men om någon säger: ”Det här är offerkött”, då ska ni inte äta, av hänsyn till den som sa det, och för samvetets skull. Jag menar givetvis inte ditt eget samvete, utan den andres. Varför skulle jag låta min frihet bedömas av någon annans samvete? Om jag äter min mat med tacksamhet, så kan väl ingen klandra mig för det som jag tackar Gud för? Vad ni än gör ska ni göra det till Guds ära, det gäller även när ni äter eller dricker. Var inte till anstöt, vare sig för judar, greker eller för Guds församling. Själv försöker jag på alla sätt ta hänsyn till alla. Jag söker inte det som är bäst för mig själv, utan tänker på andra så att de också kan bli räddade.