En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där var en man som hade en förtvinad hand.
De höll noga ögonen på honom för att se om han skulle bota mannen på sabbaten, så att de skulle få något att anklaga honom för.
Men Jesus sa till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit fram.” Sedan frågade han dem: ”Vad är tillåtet att göra på sabbaten, göra gott eller ont, rädda liv eller döda någon?” Men ingen ville säga något. Då såg han på dem med vrede, djupt bedrövad över hårdheten i deras hjärtan. Sedan sa han till mannen: ”Räck fram din hand!” Och då mannen gjorde det, blev handen normal igen.
Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer tillsammans med Herodes anhängare på hur de skulle få Jesus dödad.
Jesus och hans lärjungar drog sig nu till sjön, och massor av människor från Galileen, men också från Judeen, Jerusalem och Idumeen, från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom när de hörde om allt han gjorde.
Jesus bad sina lärjungar att ha en båt färdig, för att han skulle slippa bli trängd av folkmassan. Många människor hade blivit botade, och de sjuka trängde därför på från alla håll för att röra vid honom.
När de orena andarna fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: ”Du är Guds Son!” Men Jesus förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.
Sedan gick Jesus upp på ett berg och tog med sig några som han hade valt ut. När de kom till honom, utsåg han tolv av dem, som han kallade apostlar, till att följa honom och sändas ut för att predika, och han gav dem makt att driva ut onda andar. De tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, Sebedaios söner Jakob och Johannes, som han kallade Boanerges, ”åsksönerna”, Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon ”den ivrige” och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.
När Jesus kom hem, började folk att samlas igen, i en sådan mängd att varken han eller hans lärjungar ens fick tid att äta. När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är från sina sinnen!” sa de.