Lukas 22:39-62

Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina lärjungar och gick som vanligt till Olivberget. Där sa han till dem: ”Be att ni inte faller för frestelsen!” Själv gick han ett stenkast längre bort och föll på knä och bad: ”Fader, om du vill, låt mig slippa denna bägare! Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.” Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft. Men i sin ångest bad han allt intensivare, så hans svett föll som blodsdroppar till marken. Till slut reste han sig och gick tillbaka till sina lärjungar och såg att de hade somnat, utmattade av sorg. Då sa han till dem: ”Hur kan ni sova nu! Stå upp och be att ni inte faller för frestelsen!” Medan Jesus fortfarande talade kom en folkhop dit ledd av honom som hette Judas, en av de tolv. Judas gick fram till Jesus för att ge honom en hälsningskyss. Men Jesus sa: ”Judas, förråder du Människosonen med en kyss?” När de som var med Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: ”Herre, ska vi slå till med våra svärd?” Och en av dem slog till översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Men Jesus sa: ”Inget mer våld!” Och så rörde han vid mannens öra och helade honom. Sedan sa Jesus till de överstepräster och officerare vid tempelvakten och folkets ledare som hade kommit dit för att gripa honom: ”Som med en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig! Dag efter dag var jag tillsammans med er i templet utan att ni rörde mig. Men nu är det dags för er att handla, nu har mörkret makten.” Då grep de Jesus och ledde honom till översteprästens hus, och Petrus följde med på avstånd. Inne på gården gjorde de upp en eld och satte sig runt den, och Petrus slog sig ner mitt ibland dem. En tjänsteflicka lade då märke till honom i eldskenet och började titta närmare på honom. Sedan sa hon: ”Den där mannen var också tillsammans med honom!” Men Petrus nekade och sa: ”Nej, kvinna, jag känner inte den mannen.” Efter en stund fick en annan syn på honom och sa: ”Du är också en av dem!” ”Nej, det är jag inte”, svarade Petrus. Ungefär en timma senare var det en tredje som påstod: ”Säkert var den där karln med honom, han är ju från Galileen.” Men Petrus sa: ”Jag förstår inte vad du menar, människa!” Och just när han sa det gol tuppen. I samma stund vände sig Herren om och såg på Petrus, och då kom Petrus ihåg vad Herren hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal i natt ska du förneka mig tre gånger.” Och han gick ut och grät bittert.