Johannes 8:39-59

”Vi har Abraham till far”, svarade de då. Jesus sa: ”Om ni var Abrahams barn skulle ni göra vad Abraham gjorde. Men nu försöker ni istället döda mig, mannen som har talat till er sanningen som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham. Ni gör vad er far gjorde.” De svarade: ”Vi är inte födda utom äktenskapet. Vår far är Gud själv.” Men Jesus sa till dem: ”Om Gud var er far, skulle ni älska mig, för jag har utgått och kommit från Gud. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig. Varför förstår ni inte vad jag säger? Jo, därför att ni inte kan lyssna till mitt ord. Ni är barn till djävulen, och ni vill göra det som er far vill. Han var en mördare från början och har aldrig hållit sig till något som är sant, för i honom finns inget sant. När han ljuger talar han sitt eget språk, för han är en lögnare och far till alla lögner. Men jag talar sanning, och därför tror ni inte på mig. Finns det någon av er som kan bevisa att jag har syndat? Varför tror ni inte på mig, trots att jag talar sanning? Men den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud.” Judarna svarade: ”Du är inget annat än en samarier som är besatt av en ond ande!” Men Jesus svarade: ”Nej, jag är inte besatt. Jag ärar min Fader, men ni hånar mig. Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker, och det är han som dömer. Ja, sannerligen säger jag er: den som håller mitt ord ska aldrig i evighet dö.” Då sa judarna: ”Nu vet vi att du är besatt av en ond ande. Abraham dog, så också profeterna. Och så säger du att den som håller ditt ord aldrig i evighet ska dö! Du menar alltså att du är större än vår förfader Abraham? Han dog, så också profeterna. Vem tror du att du är?” Då svarade Jesus: ”Om jag förhärligar mig själv, så betyder min härlighet ingenting. Men det är min Fader som förhärligar mig, han som ni påstår är er Gud. Ändå känner ni honom inte, men jag känner honom. Om jag sa att jag inte känner honom, skulle jag vara en lögnare som ni. Men jag känner honom och håller hans ord. Er far Abraham gladde sig åt att få se min dag. Och han fick se den och blev glad.” Judarna sa: ”Du är inte ens femtio år, hur skulle du ha kunnat se Abraham?” Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: jag är  – redan innan Abraham ens var född.” Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus försvann därifrån och lämnade templet.