2 Moseboken 4:1-17

Mose sa: ”Men om de inte tror mig och inte lyssnar på vad jag säger? Om de säger att HERREN aldrig har uppenbarat sig för mig?” ”Vad är det du har i din hand?” frågade HERREN honom. ”En herdestav”, svarade han. ”Kasta den på marken”, sa HERREN till honom. När Mose kastade den på marken förvandlades den till en orm och han sprang undan för den. Då sa HERREN till honom: ”Ta fast den i stjärten!” När Mose gjorde det, blev den en stav igen. ”Detta ska få dem att förstå att HERREN, deras förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för dig. Stick nu in handen innanför din mantel”, sa HERREN. Mose stack in handen i manteln och drog sedan ut den igen. Då var den alldeles vit som snö av spetälska. ”Stick in den igen”, sa Herren, och han stack in den. När han sedan drog ut den på nytt var den normal, precis som förut. ”Om de inte tror dig eller tar det första tecknet på allvar, kommer de att tro på det andra, och om de inte lyssnar på dig efter dessa båda tecken, ska du ta vatten från Nilen och hälla ut det på torra land, och det ska förvandlas till blod.” Mose svarade: ”HERRE, jag har inte så lätt för att tala. Det har jag aldrig haft och inte nu heller, sedan du har talat till mig! Jag har svårt att uttrycka mig.” ”Vem har gett människan hennes mun?” frågade HERREN honom. ”Är det inte jag, HERREN, som gör att en människa kan tala eller inte tala, se eller inte se, höra eller inte höra? Gå nu och jag ska vara med dig och hjälpa dig att tala och jag ska lära dig vad du ska säga.” ”Men Herre, kan du inte sända någon annan?” invände Mose. Då blev HERREN arg på Mose och sa: ”Du har ju din bror Aron, leviten. Han är en man som kan tala. Han är redan på väg till dig och kommer att bli glad när han träffar dig. Tala till honom och lägg orden i hans mun. Jag ska hjälpa er båda att tala tillsammans, och jag ska tala om för er vad ni ska göra. Han ska vara din talesman inför folket, och han ska vara din mun och du ska vara som Gud för honom. Ta med dig staven, så att du med den kan göra tecknen.”