Predikaren 8

8
Att leva vist
(8:1—12:14)
1Vem är som den vise
som vet förklaringen till saker och ting?
Visheten lyser upp en människas ansikte
och förvandlar hennes stränga uppsyn.
2Jag säger:#8:2 Grundtextens innebörd är osäker; säger finns inte där. Lyd kungen, så som du med ed svurit inför Gud att göra. 3Ha inte bråttom bort ur kungens närhet, och låt dig inte bli inblandad i något ont, för han gör som han vill. 4Kungens ord har en stor auktoritet, och vem kan säga till honom: ”Vad gör du?”
5Den som lyder hans bud drabbas inte av något ont.
Den vise känner till tid och domslut.
6Det finns tid och domslut för allting,
och människans ondska vilar tungt på henne.
7Eftersom ingen vet vad som kommer att hända,
vem kan tala om för henne vad som ska ske?
8Ingen har makt över vinden,
ingen kan hindra den.
Ingen har heller makt över sin dödsdag,
och ingen kommer undan striden.
Ondskan kan inte rädda sina utövare.
Orättvisor
9Allt detta har jag sett när jag betraktat det som sker under solen i en tid då en människa utövar makt över en annan, till sin egen olycka. 10Jag har sett onda människor bli begravda, de som brukade komma och gå på den heliga platsen, och som sedan prisades i staden där de gjorde detta.#8:10 Grundtexten har blev bortglömda i stället för prisades; översättningen följer här andra hebreiska handskrifter samt Septuaginta och andra gamla översättningar. Även detta är meningslöst.
11När domen inte genast fälls över det onda, kommer människorna att vilja göra ännu mer ont. 12Men även om en syndare begår hundra onda gärningar och ändå får leva länge, så vet jag att det kommer att gå bra för dem som fruktar Gud. 13Det går inte bra för den onde, och hans liv förlängs inte heller likt skuggan, eftersom han inte fruktar Gud.
14Meningslöst är det som händer här på jorden: Det finns rättfärdiga som får vad de onda förtjänar och onda som får vad de rättfärdiga förtjänar. Även detta är meningslöst.
Arbetsglädje är en gåva från Gud
15Då lovordade jag glädjen, eftersom det inte finns något bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad. Det är det som följer henne i hennes möda under den tid som Gud låter henne leva under solen.
Alla har samma väg att gå
16När jag åtog mig att lära känna visheten och betrakta all den verksamhet som pågår på jorden – varken dag eller natt unnar man sig någon sömn – 17då insåg jag att allt som Gud har gjort under solen är bortom människans fattningsförmåga. Hur människan än anstränger sig för att komma underfund med det, fattar hon det inte. Även om den vise säger sig veta, kan han ändå inte fatta.

Nu markerat:

Predikaren 8: NUB

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion använder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att använda vår webbplats accepterar du vår användning av cookies enligt beskrivningen i vår Integritetspolicy