5 Moseboken 10

10
Två nya stentavlor
(2 Mos 34:1-9)
1Då sa Herren till mig att hugga ut två nya stentavlor likadana som de förra och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä. 2På de nya tavlorna skulle han skriva ner samma budord som på de tavlor jag slagit sönder och sedan skulle jag lägga dem i arken. 3Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra och tog med mig tavlorna upp på berget. 4Herren skrev på nytt ner de tio budorden på tavlorna, samma budord som han gett er inifrån elden då ni samlades vid berget. Han överlämnade sedan tavlorna till mig 5och jag kom ner från berget igen och lade dem i arken som jag hade gjort, alldeles som Herren har befallt och där finns de nu.
6Israels folk vandrade sedan från Beerot Bene-Jaakan till Mosera. Där dog Aron och begravdes. Hans son Elasar blev präst efter honom.
7Sedan drog de vidare till Gudgoda och därifrån till Jotvata, ett område med många bäckar. 8Det var vid den tiden Herren avskilde Levi stam att bära Herrens förbundsark och att stå framför Herren och tjäna honom och uttala välsignelser i hans namn, precis som de gör än idag. 9Det är därför som Levi stam inte har fått någon egendom eller eget markområde som de andra stammarna. Herren, din Gud, är deras egendom, precis som han har lovat dem.
10Jag stannade alltså på berget inför Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter på samma sätt som jag hade gjort första gången och Herren lyssnade på nytt till min vädjan, för han ville inte att ni skulle förintas. 11Herren sa till mig: ”Gå! Led folket till det land som jag med ed har lovat deras förfäder så att de kan ta det i besittning!”
Glöm inte att lyda Gud
12Och nu Israel, vad kräver Herren, din Gud, av dig mer än att du fruktar Herren, din Gud, så att du alltid vandrar hans vägar att du älskar och tjänar honom av hela ditt hjärta och av hela din själ 13och att du följer alla de lagar och föreskrifter som jag ger dig idag, allt för ditt eget bästa? 14Både himlen och jorden och allt som finns på den tillhör Herren, din Gud. 15Ändå var det just dina förfäder han fäste sig vid i kärlek. Han utvalde er, deras barn, före alla andra folk och detta gäller än idag. 16Skär därför bort era hjärtans förhud#10:16 Att älska Gud och att lyda honom var det viktigaste. Det räckte inte med den yttre omskärelsen (se not till 1 Mos 17:10). Denna gällde dessutom bara männen. och var inte så motspänstiga!
17 Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre. Han är den store och mäktige Guden, den fruktansvärde Guden, som inte har anseende till person och inte tar mutor. 18Han ger rätt åt den faderlöse och änkan. Han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. 19Därför ska också ni älska främlingar, ni har ju själva varit främlingar i Egypten. 20Du ska frukta Herren, din Gud, tjäna honom, hålla fast vid honom och svära vid hans namn. 21Han är din stolthet och han är din Gud, han som har gjort så stora och underbara ting inför dina ögon. 22När dina förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio personer, men nu har Herren, din Gud, gjort er lika talrika som stjärnorna på himlen.

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion använder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att använda vår webbplats accepterar du vår användning av cookies enligt beskrivningen i vår Integritetspolicy