Kung Nebukadnessar lät tillverka en guldstaty, som var 30 meter hög och 3 meter bred och ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon. Sedan skickade han bud och kallade samman satraper, landshövdingar, ståthållare, rådgivare, skattmästare, domare, lagmän och alla andra ämbetsmän i provinserna och inbjöd dem att komma till invigningen av statyn som han hade ställt upp. Då samlades satraperna, landshövdingarna, ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, lagmännen och alla andra ämbetsmän i provinserna för invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp. När de nu stod framför den, ropade en härold högt: ”Detta är befallningen till er, folk, nationer och språkgrupper: När ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, ska ni falla ner och tillbe guldstatyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. Den som inte faller ner och tillber ska omedelbart kastas i den brinnande ugnen.”
Så snart de hörde ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument föll alla ner, människor från alla folk, nationer och språkgrupper, och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
Men då kom några kaldeiska män och anklagade judarna. De sa till kung Nebukadnessar: ”Må kungen leva för evigt! Du, o kung, utfärdade ju en befallning att var och en som hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument måste falla ner och tillbe guldstatyn, och att den som inte faller ner och tillber ska kastas i den brinnande ugnen. Men här finns några judar som du har tillsatt att förvalta provinsen Babylon: Shadrak, Meshak och Aved-Nego, som inte bryr sig om dig, o kung. De tjänar inte dina gudar och tillber inte guldstatyn som du har ställt upp.”
Nebukadnessar blev då rasande av vrede och befallde att man skulle hämta Shadrak, Meshak och Aved-Nego. Så fördes männen fram inför kungen. Nebukadnessar frågade dem: ”Är det sant, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, att ni vägrar att tjäna mina gudar och tillbe den guldstaty jag har ställt upp? Det är i sin ordning, om ni nu, när ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, faller ner och tillber statyn som jag låtit göra. Men om ni vägrar att tillbe kommer ni omedelbart att kastas i den brinnande ugnen. Och vilken gud kan då rädda er ur min hand?”
Shadrak, Meshak och Aved-Nego svarade kungen: ”Nebukadnessar, vi behöver inte försöka försvara oss inför dig. Om den Gud vi dyrkar kan rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, så räddar han oss. Men om inte, ska du veta, o kung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar eller tillber den guldstaty som du har ställt upp.”
Då blev Nebukadnessar rasande på Shadrak, Meshak och Aved-Nego, och hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt. Sedan gav han några av sina starkaste soldater order att binda Shadrak, Meshak och Aved-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. Man band dem och kastade in dem i den brinnande ugnen, klädda i mantlar, byxor, turbaner och andra kläder. Men eftersom kungens befallning var så sträng och ugnen så fruktansvärt het, slog lågorna ihjäl de soldater som förde Shadrak, Meshak och Aved-Nego dit upp. Dessa tre män, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, föll bundna i den brinnande ugnen.
Då blev kung Nebukadnessar förskräckt, hoppade plötsligt upp och frågade sina rådgivare: ”Kastade vi inte in tre män bundna i elden?” De svarade kungen: ”Jo, visst gjorde vi det, o kung.” Han sa: ”Men nu ser jag fyra män, som går omkring i elden. De är inte bundna, elden har inte skadat dem, och den fjärde ser ut som en gudason.” Nebukadnessar gick närmare den brinnande ugnens öppning och ropade: ”Shadrak, Meshak och Aved-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut! Kom ut!” Då steg Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden. När satraperna, landshövdingarna, ståthållarna och kungens rådgivare trängdes omkring männen, såg de att elden inte på något sätt hade skadat deras kroppar. Inte ens håret på deras huvuden var svett. Deras mantlar var oskadade, och det luktade inte ens rök om dem.
Då tog Nebukadnessar till orda: ”Välsignad är Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, som skickade sin ängel och räddade sina tjänare. De förtröstade på honom, trotsade kungens befallning och var villiga att ge sina liv hellre än att tjäna och tillbe någon annan gud än sin egen Gud. Därför befaller jag nu att den som säger något emot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, från vilket folk, vilken nation eller språkgrupp han än kommer, ska slitas i stycken och hans hus förvandlas till en sophög, för det finns ingen annan gud som kan rädda så här.”
Kungen befordrade sedan Shadrak, Meshak och Aved-Nego i provinsen Babylon.