PSALMERNAS BOK 88
88
1 Av Korahs söner och esraiten Heman.
För körledaren. En psalmsång. Undervisning.
Till mahalat leannot.
2Jahve, Gud min Frälsare,
jag ropar till dig dag som natt.
3Låt min bön komma inför dig,
lyssna till mitt rop.
4För jag har fått nog av elände
och jag står vid dödsrikets rand.
5Jag anses stå med ena foten i graven,
som en man bortom all hjälp,
6”fri” bland de döda,
som de slaktade i graven,
dem du inte längre minns,
de bortryckta från din hand.
7Du har lagt mig längst ner i graven,
i det mörkaste djup.
8Din vrede ligger tung på mig,
du låter alla dina bränningar drabba mig. <>
9Du har tagit ifrån mig mina vänner,
du har gjort mig frånstötande för dem.
Jag är instängd och kommer inte ut.
10Ögonen grumlas av mitt lidande.
Herre, jag ropar till dig varje dag,
jag sträcker mina händer mot dig.
11Gör du under för de döda?
Står deras andar upp och tackar dig? <>
12Talas det om din trogna kärlek i graven,
om din trofasthet i avgrunden?
13Är dina under kända i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14Men jag ropar till dig, Herre,
vid gryningen möter dig min bön.
15Herre, varför stöter du bort mig?
Varför döljer du ditt ansikte för mig?
16Jag har varit drabbad
och nära döden från min ungdom.
Jag bär dina fasor och är förtvivlad.
17Din väldiga vrede sveper över mig,
dina ohyggligheter förgör mig.
18De omsluter mig likt vatten dagen lång,
de omger mig helt och fullt.
19Du håller käraste och vänner ifrån mig.
Mörker är min enda vän.
Nu markerat:
PSALMERNAS BOK 88: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel