FÖRSTA MOSEBOKEN 37
37
Josefs drömmar
1Jakob bosatte sig i Kanaan där hans far hade bott som främling. 2Detta är Jakobs historia. När Josef var sjutton år vallade han fåren med sina bröder. Som pojke hjälpte han sönerna till Bilha och Silpa, sin fars hustrur. Josef berättade för deras far om allt ont han hörde om bröderna. 3Israel älskade Josef mer än sina andra söner, för han hade fått honom på sin ålderdom. Han lät göra en speciell dräkt åt Josef. 4Hans bröder såg att deras far älskade honom mer än någon av dem. Så de hatade honom och förmådde inte tala vänligt med honom.
5Josef hade en dröm. När han berättade den för sina bröder hatade de honom än mer. 6Han sa: ”Låt mig få berätta om min dröm: 7Vi var på åkern och band kärvar. Då reste sig min kärve och stod upprätt. Och se, era kärvar ställde sig runt omkring och böjde sig för min kärve.” 8Hans bröder sa: ”Skulle du bli vår kung och härska över oss!” Deras hat blev allt starkare mot Josef på grund av hans drömmar och prat.
9Josef hade ännu en dröm som han berättade för sina bröder. Han sa: ”Lyssna, jag har haft ännu en dröm. Se, solen, månen och elva stjärnor böjde sig för mig.” 10När han berättade detta för sin far och sina bröder, tillrättavisade hans far honom och sa: ”Vad är det för en dröm du hade? Skulle verkligen jag och din mor och dina bröder komma och böja oss till marken för dig?” 11Bröderna blev avundsjuka på honom, men hans far glömde inte vad Josef sagt.
Josef säljs av sina bröder
12En gång gick hans bröder för att valla sin fars får i Shekem. 13Israel sa till Josef: ”Vallar inte dina bröder fåren i Shekem? Jag vill sända dig till dem.” Han svarade: ”Jag går dit.” 14Då sa Israel: ”Gå och se efter om allt är väl med dina bröder och med fåren. Kom sedan tillbaka och ge mig besked.” Så sände han iväg honom från Hebrons dal, och han kom till Shekem.
15En man mötte Josef där han irrade omkring på fälten. Mannen frågade honom vad han letade efter. 16Josef svarade: ”Jag letar efter mina bröder. Kan du säga mig var de vallar sin hjord?” 17Mannen svarade: ”De har gett sig av. Jag hörde dem säga att de skulle gå till Dotan.” Så Josef gav sig efter sina bröder och fann dem i Dotan.
18Men de såg honom på avstånd. Och innan han kom fram började de planera att döda honom. 19De sa till varandra. ”Här kommer den där drömmaren. 20Kom, vi dödar honom och kastar honom i en av brunnarna! Sedan säger vi att ett vilddjur åt upp honom. Så ska vi se vad det blir av hans drömmar!” 21Men Ruben hörde det och räddade Josef från deras händer och sa: ”Nej, vi dödar honom inte!” 22Och han fortsatte: ”Låt inte blod flyta! Kasta honom ner i brunnen här i ödemarken, men bär inte hand på honom!” Han ville rädda honom från dem och föra honom tillbaka till hans far.
23När Josef kom fram till sina bröder slet de av hans dräkt, den speciella dräkt som han bar. 24Och de tog tag i honom och kastade honom i en tom brunn utan vatten. 25Sedan satte de sig för att äta.
Då fick de se en karavan med ismaeliter som kom från Gilead. Deras kameler var lastade med kryddor, balsam och myrra som de skulle föra ner till Egypten. 26Då sa Juda till sina bröder: ”Vad tjänar vi på att döda vår bror och dölja hans blod? 27Kom, vi säljer honom till ismaeliterna. Vi skonar honom, för han är vår bror, vårt eget kött.” Och bröderna lyssnade på honom. 28När de midjanitiska köpmännen kom drog bröderna upp Josef ur brunnen. De sålde honom för tjugo silvermynt till ismaeliterna, som förde Josef till Egypten.
29När Ruben återvände till brunnen och såg att Josef inte var där, rev han sönder sina kläder. 30Han gick tillbaka till sina bröder och sa: ”Pojken är borta! Vad ska jag ta mig till?”
31Då slaktade de en bock och tog Josefs dräkt och doppade den i blodet. 32De skickade hem den speciella dräkten till sin far och sa: ”Den här fann vi. Undersök om det är din sons dräkt.” 33Han undersökte den och sa: ”Det är min sons dräkt! Ett vilddjur har slukat honom. Josef är utan tvivel ihjälriven!” 34Och Jakob rev sönder sina kläder, band säcktyg om höfterna och sörjde sin son många dagar. 35Alla hans söner och döttrar kom för att trösta honom, men han vägrade låta sig tröstas utan sa: ”Nej, jag vill sörjande fara ner i dödsriket till min son.” Så grät hans far över honom.
36I Egypten sålde midjaniterna Josef till Potifar, hovman hos farao och befälhavare för livvakterna.
Nu markerat:
FÖRSTA MOSEBOKEN 37: SB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Copyright © svenskbibel, 2012, 2013, 2016, 2023 Ragnar Blomfelt
Lär dig mer om Svenskbibel