FÖRSTA SAMUELSBOKEN 15

15
Saul förkastas som kung
1Samuel sa till Saul: ”Det var mig Herren sände för att smörja dig till kung över sitt folk Israel. Lyssna nu till Herrens ord! 2Så säger härskarornas Herre: Jag ska straffa Amalek för det han gjorde mot Israel, när han spärrade vägen för honom då han drog upp från Egypten. 3Dra ut och angrip amalekiterna och förinta fullständigt allt de har. Skona dem inte utan döda män och kvinnor, barn och spädbarn, kor och får, kameler och åsnor.”
4Saul församlade folket och mönstrade dem i Telaim: 200 000 fotsoldater samt 10 000 man från Juda. 5När Saul kom till Amaleks stad lade han sig i bakhåll i dalgången. 6Han sa till keniterna: ”Gå! Ge er av från amalekiterna så att jag inte utrotar er tillsammans med dem! Ni visade ju godhet mot alla Israels söner när de drog ut från Egypten.” Då gav sig keniterna av från amalekiterna. 7Sedan angrep Saul amalekiterna, från Havila fram emot Shur, öster om Egypten. 8Han fångade Amaleks kung Agag levande och förintade fullständigt allt folket med svärd. 9Men Saul och manskapet skonade Agag och det bästa av fåren, korna och lammen, och allt övrigt av värde. Det ville de inte fullständigt förinta. Men allt som var dåligt och värdelöst förintade de fullständigt.
10Då kom Herrens ord till Samuel: 11”Jag sörjer att jag gjorde Saul till kung, för han har vänt sig ifrån mig och inte gjort som jag sagt.” Och Samuel blev upprörd och ropade till Herren hela den natten. 12Samuel steg upp tidigt om morgonen och gick för att konfrontera Saul. Det berättades för Samuel att Saul hade kommit till Karmel och där rest ett monument åt sig själv. Sedan hade han vänt och fortsatt ner till Gilgal. 13Och Samuel kom till Saul, som sa: ”Herren välsigne dig! Jag har gjort vad Herren sagt.” 14Men Samuel frågade: ”Vad är det då för bräkande och råmande som ljuder i mina öron?” 15Saul svarade: ”Manskapet tog det från amalekiterna. De skonade det bästa av fåren och korna för att offra åt Jahve din Gud. Men vi förintade fullständigt resten.”
16Då sa Samuel till Saul: ”Stopp! Jag ska tala om för dig vad Herren sa till mig i natt.” ”Säg det då!” sa Saul. 17Samuel sa: ”Fastän du var obetydlig i egna ögon blev du huvud för Israels stammar. Och Herren smorde dig till kung över Israel. 18Herren sände iväg dig och sa: ’Dra ut och förinta fullständigt dessa syndfulla amalekiter. Kriga mot dem tills du gjort slut på dem!’ 19Så varför lydde du inte Herren utan kastade dig över bytet och gjorde det som är ont i Herrens ögon?” 20Saul svarade Samuel: ”Jag har ju lytt Herren! Jag drog ut på den väg dit han sände mig och har fört hit Agag, Amaleks kung, och fullständigt förintat amalekiterna. 21Men av bytet tog folket får och kor, det bästa av det som skulle fullständigt förintas, för att offra det åt Jahve din Gud i Gilgal.”
22Då sa Samuel: ”Tycker Herren om brännoffer och slaktoffer lika mycket som lydnad för honom? Lyssna, lydnad är bättre än offer, och uppmärksamhet bättre än baggars fett! 23För upproriskhet är trolldomssynd, och arrogans är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord har han förkastat dig som kung.” 24Saul sa till Samuel: ”Jag har syndat genom att inte lyda vad Herren sagt och inte heller dina ord. För jag var rädd för folket och lyssnade till dem. 25Men förlåt mig nu min synd och återvänd med mig, så att jag får tillbe Herren.” 26Samuel svarade: ”Jag återvänder inte med dig, för du har förkastat Herrens ord och Herren har förkastat dig som kung över Israel.” 27När Samuel vände sig om för att gå grep Saul tag i hörnet på hans mantel och en flik rycktes av. 28Samuel sa till honom: ”Herren har i dag ryckt Israels kungarike ifrån dig och gett det till en annan som är bättre än du. 29Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte, för han är inte en människa som ångrar sig.” 30Saul svarade: ”Jag har syndat. Men visa mig ändå den äran inför mitt folks äldste och inför Israel att du återvänder med mig, så att jag kan tillbe Jahve din Gud.” 31Då återvände Samuel med Saul, och Saul tillbad Herren.
32Samuel sa: ”För hit till mig Agag, Amaleks kung.” Agag kom till honom i bojor och sa: ”Sannerligen, dödens bitterhet är förbi!” 33Men Samuel sa: ”Ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa. Nu ska din mor bli barnlös bland kvinnor!” Och så högg Samuel Agag i stycken inför Herrens ansikte i Gilgal.
34Sedan begav sig Samuel till Rama, och Saul drog upp till sitt hem i Sauls Gibea. 35Samuel ville inte se Saul mer så länge han levde, för Samuel var bedrövad över Saul. Och Herren sörjde att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in