Lukas 19:29-44

När han kom i närheten av byarna Betfage och Betania vid Olivberget, skickade han iväg två av sina efterföljare och sa: "Gå till byn som ligger rakt framför er. Där inne kommer ni att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. Om någon frågar varför ni tar den så säg bara: 'Herren behöver den.' " De två efterföljarna gick då iväg och hittade åsnan precis som Jesus sagt. Och när de höll på att lösgöra den kom ägarna och frågade: "Vad gör ni? Varför tar ni åsnan?" De svarade: "Herren behöver den." Så tog de åsnan och ledde den till Jesus. Och de la ut sina mantlar på åsnans rygg och hjälpte Jesus upp på den. När han sedan kom ridande, bredde folket ut sina mantlar som en matta framför honom. Och då de närmade sig den plats där vägen började gå nerför Olivberget, satte alla igång att ropa och sjunga och hylla Gud för alla de märkliga under Jesus hade gjort. "Leve kungen! Vi ärar dig som är sänd av Herren!", jublade de. "Gud har slutit fred med oss! Ära till Gud i höjden!" Men några fariseer i folkmassan sa då till honom: "Mästare, säg åt dina efterföljare att inte ropa så där." Då svarade han dem: "Jag försäkrar er att om de tiger, så kommer stenarna att ropa istället!" När de sedan kom närmare Jerusalem, och han såg staden framför sig, brast han i gråt. "Tänk om du idag hade förstått hur du skulle kunna få frid", sa han. "Men nu är det för sent, friden är utom räckhåll. Det ska komma en tid då dina fiender belägrar dig, omringar dig och anfaller dig från alla håll. De ska jämna dig med marken och invånarna ska dödas. Ja, de ska inte lämna en enda sten kvar på den andra, eftersom du inte tog det tillfälle Gud gav dig."

Gratis läsplaner och andakter relaterade till Lukas 19:29-44