Psaltaren 75:1-10

För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.  Vi tacka dig,      o Gud, vi tacka dig.  Ditt namn är oss nära;      man förtäljer dina under.  »Om jag än bidar min tid,  så dömer jag dock rätt.  Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå,  så håller dock jag dess pelare stadiga.»  Sela.  Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga»,  och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.»  Ja, upphöjen icke så högt edert horn,  talen ej så hårdnackat vad fräckt är.  Ty icke från öster eller väster,  ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;  nej, Gud är den som dömer;  den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.  Ty en kalk är i HERRENS hand,  den skummar av vin      och är full av tillblandad dryck,  och han skänker i därav;  sannerligen, alla ogudaktiga på jorden  måste dricka dess drägg i botten.  Men jag skall förkunna det evinnerligen,  jag skall lovsjunga Jakobs Gud. [ (Psalms 75:11)  Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av;  men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda. ]