Psaltaren 64:1-10

För sångmästaren; en psalm av David.  Hör, o Gud,      min röst, när jag klagar,  bevara mitt liv,      ty fienden förskräcker mig.  Fördölj mig för de ondas hemliga råd,  för ogärningsmännens larmande hop;  ty de vässa sina tungor likasom svärd,  med bittra ord lägga de an såsom med pilar,  för att i lönndom skjuta den ostrafflige;  plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.  De befästa sig i sitt onda uppsåt,  de orda om huru de skola lägga ut snaror;  de säga: »Vem skulle se oss?»  De tänka ut onda anslag:  »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!»  Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.  Då skjuter Gud dem;  plötsligt sårar dem hans pil.  De bringas på fall och få straff för sina tungors skull;  var och en som ser dem rister huvudet.  Och alla människor varda förskräckta;  de förkunna vad Gud har gjort  och förstå hans verk. [ (Psalms 64:11)  Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN      och taga sin tillflykt till honom,  och alla rättsinniga      skola berömma sig. ]