Matteus 23

23
1
Jesu verop över de skriftlÀrde och fariséerna och hans klagan över Jerusalems obotfÀrdighet.
DĂ€refter talade Jesus till folket och till sina lĂ€rjungar 2och sade: »PĂ„ Moses' stol hava de skriftlĂ€rde och farisĂ©erna satt sig. 3DĂ€rför, allt vad de sĂ€ga eder, det skolen I göra och hĂ„lla, men efter deras gĂ€rningar skolen I icke göra; ty de sĂ€ga, men göra icke. 4De binda ihop tunga bördor och lĂ€gga dem pĂ„ mĂ€nniskornas skuldror, men sjĂ€lva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem. 5Och alla sina gĂ€rningar göra de för att bliva sedda av mĂ€nniskorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna pĂ„ sina mantlar stora. 6De vilja gĂ€rna hava de frĂ€msta platserna vid gĂ€stabuden och sitta frĂ€mst i synagogorna 7och vilja gĂ€rna bliva hĂ€lsade pĂ„ torgen och av mĂ€nniskorna kallas 'rabbi'. 8Men I skolen icke lĂ„ta kalla eder 'rabbi', ty en Ă€r eder MĂ€stare, och I Ă€ren alla bröder. 9Ej heller skolen I kalla nĂ„gon pĂ„ jorden eder 'fader'#Se Fader i Ordförklaringarna., ty en Ă€r eder Fader, han som Ă€r i himmelen. 10Ej heller skolen I lĂ„ta kalla eder 'lĂ€romĂ€stare', ty en Ă€r eder lĂ€romĂ€stare, Kristus. 11Den som Ă€r störst bland eder, han vare de andras tjĂ€nare. 12Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd. 13Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för mĂ€nniskorna! SjĂ€lva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstĂ€djen I icke att komma in. 14#Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. 15Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och nĂ€r nĂ„gon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt vĂ€rre Ă€n I sjĂ€lva Ă€ren! 16Ve eder, I blinde ledare, som sĂ€gen: 'Om nĂ„gon svĂ€r vid templet, sĂ„ betyder det intet; men om nĂ„gon svĂ€r vid guldet i templet, dĂ„ Ă€r han bunden av sin ed'! 17I dĂ„raktige och blinde, vilket Ă€r dĂ„ förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet? 18SĂ„ ock: 'Om nĂ„gon svĂ€r vid altaret, sĂ„ betyder det intet; men om nĂ„gon svĂ€r vid offergĂ„van som ligger dĂ€rpĂ„, dĂ„ Ă€r han bunden av sin ed.' 19I blinde, vilket Ă€r dĂ„ förmer, offergĂ„van eller altaret, som helgar offergĂ„van? 20Den som svĂ€r vid altaret, han svĂ€r alltsĂ„ bĂ„de vid detta och vid allt som ligger dĂ€rpĂ„. 21Och den som svĂ€r vid templet, han svĂ€r bĂ„de vid detta och vid honom som bor dĂ€ri. 22Och den som svĂ€r vid himmelen, han svĂ€r bĂ„de vid Guds tron och vid honom som sitter dĂ€rpĂ„. 23Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlĂ„ten det som Ă€r viktigast i lagen, nĂ€mligen rĂ€tten och barmhĂ€rtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlĂ„ta det andra. 24I blinde ledare, som silen bort myggan och svĂ€ljen kamelen! 25Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er, I skrymtare, som gören det yttre av bĂ€garen och fatet rent, medan de inuti Ă€ro fulla av vad I haven förvĂ€rvat genom rofferi och omĂ€ttlig ondska! 26Du blinde farisĂ©, gör först insidan av bĂ€garen ren, för att sedan ocksĂ„ dess utsida mĂ„ bliva ren. 27Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er, I skrymtare, som Ă€ren lika vitmenade gravar, vilka vĂ€l utanpĂ„ synas prydliga, men inuti Ă€ro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet! 28SĂ„ synens ock I utvĂ€rtes för mĂ€nniskorna rĂ€ttfĂ€rdiga, men invĂ€rtes Ă€ren I fulla av skrymteri och orĂ€ttfĂ€rdighet. 29Ve eder, I skriftlĂ€rde och farisĂ©er, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rĂ€ttfĂ€rdigas grifter 30och sĂ€gen: 'Om vi hade levat pĂ„ vĂ„ra fĂ€ders tid, sĂ„ skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'! 31SĂ„ vittnen I dĂ„ om eder sjĂ€lva, att I Ă€ren barn av dem som drĂ€pte profeterna. 32NĂ„vĂ€l, uppfyllen dĂ„ I edra fĂ€ders mĂ„tt. 33I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgĂ„ att dömas till Gehenna? 34Se, dĂ€rför sĂ€nder jag till eder profeter och vise och skriftlĂ€rde. Somliga av dem skolen I drĂ€pa och korsfĂ€sta, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrĂ„n den ena staden till den andra. 35Och sĂ„ skall över eder komma allt rĂ€ttfĂ€rdigt blod som Ă€r utgjutet pĂ„ jorden, Ă€nda ifrĂ„n den rĂ€ttfĂ€rdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I drĂ€pten mellan templet och altaret. 36Sannerligen sĂ€ger jag eder: Allt detta skall komma över detta slĂ€kte. 37Jerusalem, Jerusalem, du som drĂ€per profeterna och stenar dem som Ă€ro sĂ€nda till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat. 38Se, edert hus skall komma att stĂ„ övergivet och öde. 39Ty jag sĂ€ger eder: HĂ€refter skolen I icke fĂ„ se mig, intill den tid dĂ„ I sĂ€gen:  'VĂ€lsignad vare han som kommer#Se Messias i Ordförklaringarna.,  i Herrens namn.'»

Nu markerat:

Matteus 23: SVEN

MĂ€rk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in

YouVersion anvÀnder cookies för att anpassa din upplevelse. Genom att anvÀnda vÄr webbplats accepterar du vÄr anvÀndning av cookies enligt beskrivningen i vÄr Integritetspolicy