Sakarja 4
4
1Och Ängelen, som med mig talade, kom igen, och väckte mig, lika som en af sömn uppväckt varder. 2Och han sade till mig: Hvad ser du? Men jag sade: Jag ser, och si, der stod en ljusastake, allersamman af guld, med en skål ofvanuppå, der sju lampor på voro, och ju sju slefvar vid ena lampo; 3Och tu oljoträ dernär; ett på högra sidona vid skålena, den andra på den venstra. 4Och jag svarade, och sade till Ängelen, som med mig talade: Min Herre, hvad är detta? 5Och Ängelen, som med mig talade, svarade, och sade till mig: Vetst du icke hvad detta är? Jag sade: Nej, min Herre. 6Och han svarade, och sade till mig: Det är Herrans ord om Serubbabel: Det skall icke ske igenom någon här, eller magt; utan igenom min Anda, säger Herren Zebaoth. 7Ho äst du, stora berg, som dock for Serubbabel en slättmark varda måste? Och han skall lägga den första stenen, så att man ropa skall: Till lycko, till lycko! 8Och Herrans ord skedde till mig, och sade: 9Serubbabels händer hafva grundat detta huset, hans händer skola ock fullkomnat; på det I förnimma skolen, att Herren Zebaoth mig till eder sändt hafver. 10Ty ho är den, som dessa ringa dagar föraktar; i hvilkom man dock skall glädja sig, och se murlodet uti Serubbabels hand, med de sju, som Herrans ögon äro, de der öfver hela landet löpa? 11Och jag svarade, och sade till honom: Hvad äro dessa tu oljoträn, på högra och venstra sidone vid ljusastakan? 12Och jag svarade annan gång, och sade till honom: Hvad äro de två grenarna af oljoträn, som stå vid de två gyldene ljusa näporna, der man med af tager? 13Och han sade till mig: Vetst du icke hvad de äro? Jag sade: Nej, min Herre. 14Och han sade: Det äro de tu oljobarn, som stå när honom, som råder öfver allt landet.
Nu markerat:
Sakarja 4: SK73
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in