Psaltaren 92
92
1En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. 2Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste; 3Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning; 4På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo. 5Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk. 6Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe. 7En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet. 8De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid. 9Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga. 10Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda. 11Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo. 12Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta. 13Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon. 14De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas. 15Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara; Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.
Nu markerat:
Psaltaren 92: SK73
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in