Psaltaren 18
18
Kungens tack för räddning och seger
1För sångmästaren, av Herrens tjänare David. Han sjöng denna sång till Herren, när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och ur Sauls våld.
2
Han sade:
Hjärtligt kär har jag dig, Herre, min starkhet,
3 Herre, mitt bergfäste,
min borg och min räddare,
min Gud, min tillflykts klippa,
min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4Till Herren, den högtlovade, ropar jag,
och från mina fiender blir jag räddad.
5Dödens band omgav mig,
fördärvets strömmar förskräckte mig.
6Dödsrikets band omslöt mig,
dödens snaror föll över mig.
7I min nöd åkallade jag Herren,
till min Gud ropade jag.
Från sitt tempel hörde han min röst,
mitt rop till honom nådde hans öron.
8Då skalv jorden och bävade,
bergens grundvalar darrade,
de skakade, ty hans vrede var upptänd.
9Rök steg upp från hans näsa,
förtärande eld från hans mun,
eldsglöd ljungade från honom.
10Han sänkte himlen och for ner,
mörka moln var under hans fötter.
11Han for på keruben och flög,
han svävade fram på vindens vingar.
12Han gjorde mörker till sitt skydd,
till en hydda som omslöt honom:
mörka vatten, tjocka moln.
13Ur glansen framför honom bröt molnen fram
med hagel och klot av eld.
14 Herren dundrade i himlen,
den Högste lät höra sin röst
med hagel och klot av eld.
15Han sköt sina pilar och skingrade dem,
med blixtar i mängd förvirrade han dem.
16Vattnens bäddar kom i dagen,
jordens grundvalar blev synliga
för din näpst, Herre,
för din vredes stormvind.
17Han räckte ut sin hand från höjden och grep tag i mig,
han drog mig upp ur de stora vattnen.
18Han räddade mig från min starke fiende,
från dem som hatade mig,
ty de var starkare än jag.
19De överföll mig på min olyckas dag,
men Herren blev mitt stöd.
20Han förde mig ut på rymlig plats,
han räddade mig, ty han har mig kär.
21 Herren gjorde väl mot mig efter min rättfärdighet,
efter mina händers renhet lönade han mig.
22Ty jag höll mig på Herrens vägar,
jag avföll ej från min Gud i ogudaktighet.
23Alla hans domslut hade jag för ögonen,
hans stadgar lät jag ej vika ifrån mig.
24Jag var fullkomlig inför honom
och tog mig till vara för synd.
25Därför har Herren lönat mig efter min rättfärdighet,
efter mina händers renhet inför hans ögon.
26Mot den trogne visar du dig trofast,
mot den fullkomlige visar du dig fullkomlig.
27Mot den rene visar du dig ren,
men mot den falske visar du dig vrång.
28Ty du frälsar ett betryckt folk,
men stolta ögon ödmjukar du.
29Du låter min lampa brinna klart.
Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
30Med dig kan jag slå ner fiendehärar,
med min Gud stormar jag murar.
31Guds väg är fullkomlig,
Herrens tal är rent.
Han är en sköld för alla som flyr till honom.
32Ty vem är Gud förutom Herren,
vem är en klippa utom vår Gud?
33Gud, du utrustar mig med kraft
och gör min väg fullkomlig.
34Du gör mina fötter som hindens
och ställer mig på mina höjder.
35Du lär mina händer att strida,
mina armar att spänna kopparbågen.
36Du ger mig din frälsnings sköld,
din högra hand stöder mig,
ditt saktmod gör mig stor.
37Du gör plats för mina steg där jag går,
mina fötter vacklar inte.
38Jag förföljde mina fiender och hann upp dem.
Jag vände inte tillbaka
förrän jag hade gjort slut på dem.
39Jag slog dem så att de ej kunde resa sig,
de föll under mina fötter.
40Du utrustade mig med kraft till striden,
du böjde mina motståndare under mig.
41Mina fiender drev du på flykten för mig,
dem som hatade mig förgjorde jag.
42De ropade, men där fanns ingen räddare,
till Herren, men han svarade dem inte.
43Jag stötte sönder dem till stoft för vinden,
jag kastade ut dem som smuts på gatan.
44Du räddade mig ur folkets strider,
du satte mig till ett huvud för hednafolk,
folkslag som jag inte kände blev mina tjänare.
45Så snart de hörde talas om mig, lydde de mig,
främlingar kom krypande för mig.
46Främlingarnas mod vissnade bort,
med bävan övergav de sina fästen.
47 Herren lever! Välsignad vare min klippa,
upphöjd vare min frälsnings Gud!
48Gud, du har givit mig hämnd
och lagt folken under mig.
49Du har befriat mig från mina fiender,
du har upphöjt mig över mina motståndare
och räddat mig från våldsmän.
50Därför vill jag tacka dig bland hednafolken, Herre,
och lovsjunga ditt namn.
51Ty du ger din kung stor seger,
du handlar nådigt mot din smorde,
mot David och hans efterkommande till evig tid.
Nu markerat:
Psaltaren 18: SFB98
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby