Psaltaren 137
137
Vid Babels floder
1Vid Babels floder
där satt vi och grät,
när vi tänkte på Sion.
2I pilträden som fanns där
hängde vi upp våra harpor.
3Ty de som höll oss fångna bad oss sjunga.
De som plågade oss bad oss vara glada:
"Sjung för oss en av Sions sånger!"
4Hur skulle vi kunna sjunga Herrens sång
i främmande land?
5Om jag glömmer dig, Jerusalem,
må min högra hand glömma att spela.#glömma att spela Ordagrant: "glömma".
6Min tunga må fastna i gommen
om jag inte tänker på dig,
om jag inte låter Jerusalem
vara min högsta glädje.
7 Herre, kom ihåg Edoms barn på Jerusalems dag,
hur de ropade: "Riv ner, riv ner
ända till grunden!"
8Du Babels dotter, dömd till undergång,
salig är den som får vedergälla dig
för allt vad du har gjort oss.
9Salig är den som griper dina späda barn
och krossar dem mot klippan.
Nu markerat:
Psaltaren 137: SFB98
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Old Testament, Copyright (C) 1998, Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. New Testament, Copyright (C) 1996, 1998,Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm, and Stiftelsen Biblicum, Ljungby