Hade jag sagt: Jag vill tala som de, då hade jag svikit dina trogna. Jag grubblade och sökte förstå, men det blev mig för svårt. Men så kom jag till Guds helgedom och insåg hur det går med dem. Du för dem ut på hala vägar, du störtar dem i fördärvet. Plötsligt blir de till intet, de går under och förgås i skräck, liksom drömmen är borta när man vaknar, en bild som är glömd då man stiger upp. När mitt sinne var bittert och det sved i mitt hjärta, då var jag utan förstånd, som ett oskäligt djur inför dig. Men nu är jag alltid hos dig, du håller mig vid handen. Du leder mig efter din vilja, du för mig på härlighetens väg. Äger jag dig i himlen önskar jag ingenting på jorden. Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt. De som är fjärran från dig går under, du förintar alla som är otrogna mot dig. Men jag har min lycka i att nalkas Gud, jag tar min tillflykt till Herren, min Gud, och skall vittna om allt du har gjort.
Läs Psaltaren 73
Dela
Jämför alla översättningarna: Psaltaren 73:15-28
Spara bibelverser, läs offline, titta på undervisningsklipp och mer!
Hem
Bibeln
Läsplaner
Videor