En tid därefter, när kung Xerxes vrede hade lagt sig, började han tänka på vad Vashti hade gjort och vad man hade beslutat om henne. Kungens pager föreslog då att man skulle leta upp vackra orörda flickor åt honom. Kungen skulle utse ombud i varje provins och låta dem samla alla unga vackra flickor till hans harem i borgen i Susa. Där skulle de stå under uppsikt av kungens eunuck Hegaj, haremsvakten, och få skönhetsbehandling. Den flicka som behagade kungen mest skulle bli drottning i Vashtis ställe. Förslaget vann kungens gillande, och han följde det.
På borgen i Susa fanns en jude som hette Mordokaj, son till Jair, son till Shimi, son till Kish av Benjamins stam. Han hörde till dem som blivit bortförda från Jerusalem tillsammans med kung Jekonja av Juda, då denne fördes i fångenskap av den babyloniske kungen Nebukadnessar. Han var fosterfar åt sin farbrors dotter Hadassa, även kallad Ester; hon hade varken far eller mor i livet. Det var en välväxt och vacker flicka. Mordokaj hade adopterat henne efter hennes föräldrars död.
Då kungens befallning och förordning hade blivit känd och många flickor fördes till borgen i Susa och togs om hand av Hegaj, hämtades även Ester till kungens palats och ställdes under uppsikt av Hegaj, haremsvakten. Flickan gjorde intryck på honom och vann hans välvilja. Han lät henne genast få de skönhetsmedel och den kost som hon skulle ha och de sju tjänsteflickor från palatset som valts ut åt henne. Han lät henne flytta in i den förnämsta delen av haremet tillsammans med dem. Ester berättade inte vilket folk eller vilken släkt hon tillhörde, eftersom Mordokaj hade förbjudit henne det. Varje dag vandrade Mordokaj förbi haremsgården för att få reda på hur det stod till med Ester och hur hon behandlades.
I tur och ordning skulle flickorna få komma in till kung Xerxes. Då hade man under tolv månaders tid låtit dem genomgå det som var föreskrivet. Det var den tid som hela skönhetsbehandlingen krävde: sex månader med myrraolja och sex månader med balsamolja och andra skönhetsmedel. När en flicka skulle gå till kungen fick hon ta med sig allt vad hon begärde från kungens harem till hans palats. Hon skulle komma om aftonen och följande morgon återvända till den andra haremsavdelningen och överlämnas till kungens eunuck Shaashgas, som vaktade konkubinerna. Hon fick inte komma fler gånger till kungen, om inte denne hade blivit så förtjust i henne att han kallade henne till sig.
Så kom turen till Ester, dotter till Avichajil, farbrodern till Mordokaj som hade adopterat henne. När hon skulle till kungen begärde hon ingenting annat än det som hade föreslagits av kungens eunuck Hegaj, haremsvakten. Alla som såg henne blev betagna i henne. Det var i årets tionde månad, månaden tevet, det sjunde året kung Xerxes regerade, som Ester fördes till honom i hans kungapalats. Han kom att älska Ester högre än någon annan kvinna, ja, hon vann hans ynnest och kärlek framför alla de andra flickorna, och han satte den kungliga kronan på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vashtis ställe. Sedan gav han ett stort gästabud för alla sina furstar och ämbetsmän, ett gästabud till Esters ära, och han efterskänkte skatt i provinserna och delade ut gåvor med kunglig frikostighet.
När man samlade de unga flickorna tjänstgjorde Mordokaj vid Kungliga porten. På hans uppmaning förteg Ester vilken släkt och vilket folk hon tillhörde. Hon fortsatte att lyda honom som när hon var i hans vård.
Under den tid då Mordokaj tjänstgjorde vid Kungliga porten hade tröskelväktarna Bigtan och Teresh, två av kungens hovmän, blivit så förbittrade på kung Xerxes att de sökte ett tillfälle att bringa honom om livet. Mordokaj fick kännedom om detta och talade om det för drottning Ester, som underrättade kungen på Mordokajs vägnar. Saken undersöktes, och när anklagelserna visade sig riktiga hängde man upp de båda männen på pålar. Denna händelse nedtecknades i krönikan i närvaro av kungen.