Predikaren 7:1-14

För vem vet vad som är gott för människan i livet under hennes förgängliga livsdagar där hon lever som en skugga? Och vem kan säga en människa vad som kommer att ske efter henne under solen? Bättre gott namn än god salva, och bättre dödens dag än födelsens dag. Bättre gå till sorgehus än till gästabud, för det är slutet för alla människor, och den som lever bör ta det till hjärtat. Bättre sorg än skratt, av plågat ansikte mår hjärtat bra. De visas hjärtan är i sorgens hus, dårarnas hjärtan i glädjens hus. Bättre höra den vises tillrättavisning än höra dårars sång, för dårens skratt är som sprakandet av törne under grytan. Också det är förgängligt. Oärlig vinst gör den vise till en dåre, mutor fördärvar hjärtat. Bättre slutet på en sak än dess början, bättre tålmodig än högmodig. Var inte snar till vrede, för vrede bor i dårars bröst. Fråga inte: Varför var det bättre förr? Det är inte av vishet du frågar så. Vishet är lika gott som ett arv, en förmån för dem som ser solen. Vishetens beskydd är som pengars beskydd. Men kunskapens fördel är att visheten ger liv åt sin ägare. Se på Guds verk: Vem kan göra rakt det han har gjort krokigt?