Första Samuelsboken 14:1-14

Första Samuelsboken 14:1-14 SFB15

En dag sade Sauls son Jonatan till sin väpnare: ”Kom, så går vi över till filisteernas förpost där på andra sidan.” Men detta talade han inte om för sin far. Saul befann sig då vid Gibeas gräns, under granatträdet i Migron, och folket som var med honom utgjorde omkring sexhundra man. Ahia, son till Ahitub, som var bror till I-Kabod, son till Pinehas, son till Eli, HERRENS präst i Shilo, bar då efoden. Och folket visste inte att Jonatan hade gett sig av. Men i passet där Jonatan försökte gå över för att komma till filisteernas förpost fanns en klippa på vardera sidan. Den ena hette Boses och den andra Sene. Den ena klippan reste sig i norr mitt emot Mikmas, den andra i söder mitt emot Geba. Jonatan sade till sin väpnare: ”Kom, vi går över till de där oomskurnas förpost. Kanske kommer HERREN att göra något för oss. För inget hindrar HERREN att ge seger genom några få lika väl som genom många.” Hans väpnare svarade: ”Gör allt du har i sinnet. Gå du! Jag följer dig vart du vill.” Då sade Jonatan: ”Bra, vi ska gå över till männen där och visa oss för dem. Om de säger till oss: ”Stå stilla tills vi kommer fram till er”, då ska vi stanna där vi är och inte klättra upp till dem. Men om de säger: ”Kom upp hit till oss”, då ska vi gå upp dit, för då har HERREN gett dem i vår hand. Detta ska vara tecknet för oss.” När båda två nu blev synliga för filisteernas förpost sade filisteerna: ”Se! Hebreerna kryper fram ur hålorna där de gömt sig.” Förpostens manskap ropade till Jonatan och hans väpnare: ”Kom upp till oss, så ska vi lära er!” Då sade Jonatan till sin väpnare: ”Kom med upp efter mig, för HERREN har gett dem i Israels hand.” Jonatan klättrade upp på händer och fötter, och hans väpnare följde honom. Och filisteerna föll framför Jonatan, och hans väpnare gick efter honom och gav dem dödsstöten. I det första anfallet nergjorde Jonatan och hans väpnare omkring tjugo man längs ungefär ett halvt plogland.

Gratis läsplaner och andakter relaterade till Första Samuelsboken 14:1-14