Sakarja 11
11
Kommande dom över Libanon och övriga nationer
1Öppna dina dörrar, Libanon,
så att min eld kan sluka dina cedrar.
2Klaga, ni cypressträd, för cedrarna har fallit,
eftersom de ärorika är förspillda.
Klaga, ni Basans ekar,
för den starka skogen har fallit.
3Lyssna! Herdarnas klagan,
för att deras ära är förspilld.
Lyssna! Rytandet av unga lejon,
för Jordans busksnår [som är deras skydd och gömslen] är fördärvade.
Två herdar
4Så säger Herren (Jahveh) min Gud (Elohim): ”Mata hjorden med slakten [dömda att slaktas], 5vars köpare slog dem och höll sig själva utan ansvar, och de sålde dem och sa: ’Välsignad är Herren (Jahveh) för jag är rik.’ Inte heller deras egna herdar hade medlidande med dem. 6Jag ska inte längre ha medlidande med landets invånare”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”utan jag ska ge männen, var och en, i sin grannes hand och i sin kungs hand, och de ska slå landet och ur deras hand ska jag inte befria dem.”
7Så matade jag [Sakarja] hjorden med slakten [dömda till slakt], de fattigaste i hjorden [som namnet antyder]. Jag tog mig två stavar. En kallade jag Nåd (Skönhet – Godhet) och den andra kallade jag Enighet (Harmoni), och jag matade hjorden. 8Jag högg av de tre herdarna på en månad, för min själ blev otålig på dem och deras själar avskydde mig. 9Sedan sa jag: ”Jag ska inte mata dig. Det som dör, låt det dö, och det som behöver huggas bort, låt det huggas bort, och låt dem som blir kvar äta varandras kött.” 10Jag tog min stav, Nåd (Skönhet – Godhet), och bröt den i två delar, så att jag kunde bryta det förbund jag hade ingått med alla folk. 11Det bröts den dagen, så att de olyckliga fåren som såg (skyddade) mig förstod att det var Herrens (Jahvehs) ord. 12Sedan sa jag till dem: ”Om du tycker det är lämpligt, ge mig min lön, annars gör det inte.” De vägde upp 30 silvermynt. [Priset för en slav, se 2 Mos 21:32. Det var den summan Judas Iskariot fick betalt för att förråda Jesus, se Matt 26:15.] 13Och Herren (Jahveh) sa till mig: ”Kasta det åt krukmakaren – den majestätiska summa [sarkastiskt uttryck] som de tyckte jag var värd!” Och jag tog de 30 silvermynten och kastade dem i skattkistan i Herrens (Jahvehs) hus. 14Sedan bröt jag sönder min andra stav, Enighet (Harmoni), så att brödragemenskapen mellan Juda och Israel blev bruten.
15Herren (Jahveh) sa till mig: ”Ta dig redskapen av en dåraktig herde, 16för jag ska resa upp en herde i landet som inte ska tänka på dessa som är avhuggna, och inte heller ska söka upp de unga (förskingrade – hebr. naar) och inte hela det som är brutet. Inte heller ska han mata det som fortfarande finns kvar, utan han ska äta köttet och det feta och bryta sönder deras klövar i bitar.”
17Ve de värdelösa herdarna
som överger hjorden!
Svärdet ska vara på hans arm
och över hans högra öga.
Hans arm ska bli uttorkad (förlamad)
och hans högra öga ska bli fullständigt förmörkat (mörkt mörkt – förblindat).
Nu markerat:
Sakarja 11: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln