Höga Visan 5:2-16

[Den femte sektionen (kap 5-7; bokens längsta) börjar med att kvinnan återberättar ännu en natt av sökande efter den unge mannen. I stycket finns jämnt utspritt frågor från Jerusalems döttrar: ”Varför” (Höga V 5:9), ”Vem” (Höga V 6:10) och ”Hur” (Höga V 7:1). Stycket hör tematiskt ihop med den tredje sektionen (Höga V 3:1-5). Det är strukturerat på samma sätt som de första sex sektionerna med: ensamt sökande, gemensam lovprisning och avslutande förening.] Jag sover men mitt hjärta är vaket. Hör, min älskade (käre) knackar: Öppna för mig, min syster, min kärlek, min duva, min obefläckade, för mitt huvud är fullt av dagg, mina lockar (mitt hår) med nattens droppar. Jag har klätt av mig mina kläder, hur ska jag klä på mig? Jag har tvättat mina fötter, hur ska jag smutsa ner dem? Min älskade (raring) stack in sin hand genom hålet i dörren (förmodligen en liten fönsterlucka), och mina känslor för honom överväldigade mig. Jag steg upp för att öppna för min älskade (raring) och mina händer dröp av myrra och mina fingrar med rinnande myrra på dörrhandtaget. Jag öppnade för min älskade (raring), men han hade gått iväg, han var borta. Min själ svek mig (hela jag blev berörd) när han talade. Jag sökte honom men kunde inte finna honom, jag ropade men han gav mig inget svar. De fann mig, murarnas väktare som går runt i staden, de slår mig, de sårar mig, murarnas väktare lyfter av mig brudslöjan. Jag besvär er, ni Jerusalems döttrar, om ni finner min älskade (raring), vad ska ni berätta för honom? Att jag är sjuk av kärlek. Varför är din älskade (raring) mer älskad än andra [varför känner du sådan passionerad kärlek för honom], du skönaste bland kvinnor? Varför är din älskade (raring) mer älskad än andra, att du måste besvärja oss så (på detta enträgna sätt)? Min älskade (raring) är bländande vit och rödblommig, framstående över tiotusen [den främsta]. [Kvinnan prisar nu tio attribut hos mannen:] Hans huvud är finaste guld. Hans hår är lockigt och svart som korpens. Hans ögon är som duvor vid vattenbäckar, tvättade med mjölk och symmetriskt placerade (i ansiktet). Hans kinder är som en bädd av kryddor, som en samling torn av välsmakande örter. Hans läppar är som liljor som droppar av flytande myrra. Hans händer är som stavar av guld, besatta (fyllda) med beryll (topas). Hans kropp är som polerat elfenben med inläggningar av safirer. Hans ben är som pelare av marmor som står på fundament (socklar) av finaste guld. Hans utseende är som Libanon, som utvalt cederträ. [Höga V 3:9] Hans mun är den allra sötaste.