Psaltaren 9:7-12

Psaltaren 9:7-12 SKB

Fienden är borta, utrotad för alltid, du har ödelagt deras städer, minnet av dem är utplånat. [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – he. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I denna vers är det ordet ”Fienden” som börjar med denna bokstav. Det förstärker hur viktigt det är att ha Guds eviga perspektiv när fienden verkar ha övertaget. Stycket för både gimel och he i vers 6 och 7 är kortare än vanligt, det visar också på hur ogudaktighet stör Guds ordning och struktur.] Men Herren (Jahveh) [i kontrast, se vers 6-7] sitter [på tronen, regerar] i evighet (för evigt), han har rest sin tron för att döma [har förberett den]; och han dömer (har dömt, och ska döma) världen (människorna på jorden) i rättfärdighet, han fäller dom (råder, och ska döma) över folken med rättvisa. [Utan en rättvis dom finns inte rättfärdighet, samma hebreiska rot för ”fälla dom” finns i vers 5 där den översätts ”rättssak”. Användandet av det ordet är ännu en försäkran om att Gud kommer att föra psalmistens talan och döma rättvist.] Och Herren (Jahveh) är ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) för den förtryckte, ett försvarstorn (värn; en fästning, säker höjd) i tider av brist (torka, nöd). Och de som känner ditt namn förtröstar på dig, för du överger inte dem som vänder sig till (söker, har en relation med) dig. [Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller en hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. I vers 8-11 är det orden ”Men” och ”och” som börjar med den bokstaven. Stycket är längre än normalt, i vanliga fall följer två verser varje bokstav, se vers 2-3, 4-5, 12-13, 14-15 osv. Dock bröts detta mönster i vers 6-7, när de ogudaktiga nämndes. Då blev styckena istället kortare och var bara en vers lång. Bildligt och strukturellt läggs nu vers 10-11 till och kompenserar för den oreda som ogudaktigheten ställde till med tidigare. Temat i dessa ”extra” verser ger också tröst för den som drabbats av ondska och ogudaktighet. Herren liknas vid en stark fästning och en försäkran om att han inte överger den som vänder sig till honom.] Lovsjung (musicera; slå an strängar till) Herren (Jahveh) som bor på (tronar, regerar i) Sion, berätta om (kungör, förkunna öppet och tydligt om) hans gärningar för folken.