Psaltaren 74
74
Psalm 74 – Vad står fast?
[Psalmen beskriver hur templet i Jerusalem har attackerats och förstörts, se vers 3-7. Hela psalmen uttrycker en frustration över hur Gud upplevs vara långt borta. Samtidigt klargör psalmisten en tro på Guds ingripande från vers 10 och framåt, där en blandning av vetskapen om Guds förmåga, och en undran varför Gud inte agerar, genomsyrar texten. Psalmen slutar som den börjar. Gud verkar långt borta. Psalmen är en lektion i att ibland dröjer bönesvaret. Det finns dock hopp – Gud har verkat tidigare, se vers 12-17, och han kommer att gripa in.
Bakgrund: Psalmen beskriver en attack mot Jerusalem och templet. Historiskt passar händelserna in på det som skedde kring första templets förstörelse 586 f.Kr., men även Egyptens kung Shishaks attack och plundring av templet omkring 930 f.Kr., se 2 Krön 12:4, 9.
Författare: Asaf
Struktur:
1. Varför, vers 1-11
2. Gud har verkat tidigare, vers 12-17
3. Försvara dig Herre, vers 18-23]
1En sång med visdom [hebr. maskil – en musikalisk eller litterär term, kan även betyda ”en välskriven sång”]. Av (för) Asaf.
[Asaf var en av lovsångsledarna i templet på Davids tid, se 1 Krön 16:5. Hans namn betyder ”en som samlar”. Han anges som författare till tolv psalmer, se Ps 50 och Ps 73-83.]
______
Varför
Varför, Gud (Elohim), har du övergett oss (tycks det som) för alltid?
[Ordet i hebreiskan är uttryck mer för en känsla än ett faktum av väldigt lång, oändlig tid]
Varför är din rykande vrede vänd mot din fårhjord (flock av småboskap) på bete?
[Första sektionen inleds och avslutas med frågan ”varför”, se vers 11.]
2Kom ihåg din församling som du friköpt (hebr. kana) i forna tider,
stammarna som du återlöst som ett arv,
Sions berg [tempelberget i Jerusalem] där du bodde.
3Lyft upp dina steg (gå) till dessa eviga ruiner.
En fiende har gjort allt detta onda mot helgedomen.
4 [Vers 4-9 beskriver hur templet i Jerusalem förstörs:]
Dina motståndare har vrålat inuti din mötesplats.
Där har de satt upp sina egna tecken (fälttecken, flaggor) som tecken.
[Guds mötesplats är arken i det allra heligaste längst in i tabernaklet, dit fick ingen gå in utom översteprästen en gång om året. Mötesplatsen kan även syfta på rökelsealtaret precis utanför förhänget till det allra heligaste som stod längst in i det heliga där prästerna tjänstgjorde dagligen. Oavsett exakt var så är betydelsen att de har vanhelgat templet. Ordet för tecken syftar troligtvis på militära fältflaggor, se 4 Mos 2:12. Samma ord används i vers 9 i samband med profeter. Guds närvaro uppenbarades genom profeterna, se Jes 38:7-8; 20:3.]
5Det verkade som om yxor höjts
bland tätt stående träd (tät träddunge).
[Templets förstörelse liknas vid hur skogshuggare fäller träd.]
6De slår ner alla snidade verk där
med yxa och hammare.
[Vandaliserar och förstör alla ornament i templet.]
7De har satt ditt tempel i brand och bränt ner det till grunden.
De har vanhelgat boplatsen för ditt namn.
8De säger i sina hjärtan: Låt oss fullständigt fördärva.
De har satt eld på alla Guds (Els) mötesplatser i landet.
9Vi kan inte se våra tecken [samma ord som i vers 4].
Ingen profet finns mer
och ingen ibland oss som vet för hur länge.
[Versen kan antyda viss ironi. Före och direkt efter år 586 f.Kr. när templet förstördes av Babylonierna profeterade Jeremia om att fångenskapen skulle vara i 70 år, se Jer 25:11.]
10Hur länge, Gud (Elohim), ska dina motståndare få häda?
Ska dina fiender få smäda ditt namn för evigt?
11Varför drar du undan (tillbaka) din hand, ja, din högra hand (makt)?
Dra fram den ur manteln [den ficka i famnen där manteln är dubbelvikt] – fullända (stoppa, förgör) [fienderna]!
[Herrens högra hand är en symbol på Guds egen omnipotenta, allsmäktiga styrka. Här önskar psalmisten att Gud öppet ska visa sin styrka.]
Gud har verkat tidigare
12Men Gud (Elohim), min kung sedan urminnes tid,
som arbetar [kontinuerligt] med frälsning på jorden (i hela världen).
13Du delade havet [Röda havet] med din styrka.
Du krossade sjömonstrens (hebr. tannin) [drakarnas] huvuden på (mot, i) vattnet. [Ordet används om stora havsdjur, se 1 Mos 1:21. Här syftar det på farao och Egyptens ledare.]
14Du krossade Leviatans [sjöodjurets, se Job 41:1] huvuden
och gav honom till mat åt öknens inbyggare.
15Du öppnade källor och bäckar.
Du torkade ut ständigt rinnande floder.
16Dagen är din, natten är också din.
Du har skapat ljusbärare [ljus; stjärnor, månen, se 1 Mos 1:14] och solen.
17Du har utstakat alla jordens gränser.
Du har skapat sommar och vinter.
Försvara dig Herre
18Kom ihåg detta, hur fienden har hånat Herren (Jahveh)
och hur dåraktiga människor har smädat ditt namn.
19Låt inte din turturduvas liv (själ) bli given till vilddjuren.
Glöm inte bort dina plågades liv för alltid (som det känns). [Samma ord som i vers 1.]
20Betrakta (respektera, akta) förbundet;
eftersom de mörka platserna i landet är fulla av ondskans inbyggare.
21Låt inte de förtryckta falla tillbaka i skam (förvirring).
Låt den fattige och förtryckte prisa ditt namn.
22Res dig upp, Gud (Elohim)! Plädera för din egen skull (försvara din egen sak).
Kom ihåg hur dårarna smädar dig hela dagen lång.
23Glöm inte bort rösten (ljudet, larmet) från dina fiender,
deras uppror (kaoset bland dem som reste sig upp emot dig) som fortsätter att stiga (öka utan avbrott).
Nu markerat:
Psaltaren 74: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln