Psaltaren 41
41
Psalm 41 – En bön från sjukbädden
[Detta är den sista psalmen i den första av de fem böckerna i Psaltaren. De binds ihop genom att de börjar med samma ord, välsignad, se Ps 1:1.
Citeras: Jesus citerar från vers 10 när han talar om förrädaren Judas, se Joh 13:18.
Författare: David
Struktur:
1. Välsignad är den som är omtänksam, vers 2-4
2. Bön om hjälp, vers 5-11
3. Förtröstan, vers 12-13
4. Avslutande lovprisning (sektion mellan bok ett och två), vers 14]
1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]
En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.
______
Välsignad är den omtänksamme
2Välsignad är den som ser (reflekterar, agerar; på ett vist sätt hjälper) den fattige;
på den onda dagen ska Herren (Jahveh) rädda honom.
[Det hebreiska ordet sakal betyder både att fysiskt se något, men också själva processen att tänka och fundera över situationen och slutligen också att agera. Ordet för fattig är i singular. Här avses inte alla fattiga i hela världen, utan en specifik person och dess unika situation. Bibeln blir personlig och får oss att tänka, vem i min närhet är den fattige? Det handlar om att sätta sig in i personens behov och utifrån det göra en vis bedömning av vad den andra personen bäst blir hjälpt av. Det kan innebära allt från undervisning, praktisk och ekonomisk hjälp, men också bön och att räkna med Guds ingripande, se Apg 3:6. Den andra delen ”på den onda dagen ska Herren rädda honom” tolkas ibland som att det syftar på den som ser den fattige. Det blir i så fall en gudsbild där man kan ”köpa sig” frälsning. Troligare, även textmässigt, är att det är en uppmaning att se hur Gud har omsorg och räddar den fattige, ett sådant exempel är Lasarus, se Luk 16:19-31.
Eftersom Jesus citerar från psalmen, och den har messianska undertoner i inledningen, kan vi även se en djupare innebörd här. Vi uppmanas att se, studera och begrunda Jesu liv. Han var rik men blev fattig för vår skull, se 2 Kor 8:9. Gud grep in och uppväckte Jesus och lät honom öppet visa sig, se Apg 10:40.]
3Herren ska bevara honom och upprätthålla (återge) hans liv,
han ska kallas välsignad i landet.
Inte ska du överlämna honom åt hans fienders vilja.
4Herren ska upprätthålla honom på sjukbädden;
i hans lidande förvandlar du hans bädd.
Bön om hjälp
5 [Vers 5-11 ramas in av bönen att Herren ska vara nådig.]
Jag säger Herre (Jahveh): ”Visa nåd (oförtjänt kärlek; favör) mot mig;
hela min själ (mitt liv), för jag har syndat mot dig.
6Mina fiender talar ont om mig:
’När ska han dö och hans namn utplånas?
7Om han kommer på besök,
då talar han tomhet.
Hans hjärta samlar på ondska;
när han går ut, sprider han det.’
8Tillsammans viskar (hebr. lehesh) alla mina ovänner om mig,
de smider onda planer mot mig.
[Viskar är ett onomatopoetiskt (ljudhärmande) ord som låter som en orms väsande ljud, se även Jak 3:5-10.]
9 [De säger om mig:] ’Något ondskefullt (hebr. belijaal) har sköljts över honom,
han ligger där och reser sig aldrig mer.’
[I Dödahavsrullarna framställs Belijaal som en person vilken är Guds fiende som lockar till avfall. Paulus använder ordet i den betydelsen när han retoriskt frågar vilken samhörighet Messias kan ha med Belijaal (Beliar), se 2 Kor 6:15.]
10Ja, min vän,
en som jag litade på,
en som åt mitt bröd [vid samma måltidsbord],
lyfter sin häl mot mig (förråder mig).”
[Jesus citerar denna psalm under den sista måltiden och refererar till Judas, se Matt 26:23; Mark 14:18; Luk 22:21; Joh 13:18. I Davids liv kan denna falska vän syfta på Ahitofel. Vi läser hur han var Davids rådgivare och nära vän, se 2 Sam 15:12. Han var troligtvis även Batshevas farfar, se 2 Sam 11:3; 23:34. Det kan förklara varför Ahitofel så villigt går med i Avshaloms kupp mot David, se 2 Sam 15:12. Han hade personliga skäl att hämnas David som hade betett sig illa mot hans barnbarn Batsheva (David hade ju dödat hennes man och sedan tagit henne som hustru). Det kan förklara hans första råd att sexuellt vanära Davids bihustrur, se 2 Sam 16:15-23. Även i hans andra råd till Avshalom, att döda David, kan man ana att det finns ett personligt motiv, se 2 Sam 17:1-2. Det finns en parallell mellan Ahitofel och Judas i hur de dog. Båda tog sina egna liv genom att hänga sig, se 2 Sam 17:23.]
11Men du, Herre (Jahveh), visa nåd (ge mig favör; var välvillig),
upprätta mig så jag kan återgälda (återförenas med) dem.
[Hebreiska sillem har samma rot som ordet shalom. Ordet har att göra med upprättelse och att en relation blir hel. Det ligger helt i linje med Bibelns undervisning att söka frid och återupprätta relationer, se Ords 20:22; Rom 10:17-19. David sörjde djupt sin son Absaloms död, 2 Sam 18:33.]
Förtröstan
12Genom detta vet jag att du har behag till mig,
att min fiende inte jublar över mig.
13Du upprätthåller min integritet,
och låter mig stå inför ditt ansikte (i din närhet) för evigt!
______
Avslutande lovprisning
[Den första boken avslutas med lovprisning. Strofen återkommer även i avslutningen av Bok 2, 3 och 4, se Ps 72:18-20; 89:53; 106:48.]
14Välsignad är Herren (Jahveh), Israels Gud,
från evighet till evighet!
Amen och amen.
Nu markerat:
Psaltaren 41: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln