Psaltaren 31:1-9

Psaltaren 31:1-9 SKB

Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David. ______ I dig, Herre (Jahveh) har jag min tillflykt (finner jag vila och trygghet). Låt mig aldrig komma på skam. Rädda (bered en flyktväg för) mig genom din rättfärdighet. Vänd ditt öra (lyssna noga) till mig, rädda (ryck bort; lyft upp) mig snabbt. Var min klippa och värn (tillflykt, skydd, försvar), en borg (ett hus med många starka fästningar) som räddar (frälser) mig. Du är min klippa [en hög och ointaglig bergskam] och min borg (fästning). För ditt namns skull ska du föra mig framåt (skapa möjligheter) och leda (ha omsorg som en herde, leda mig i handen, bära) mig. [Herren liknas vid en fast klippa och en fåraherde som har omsorg om sina får som bär de små lammen i sin famn, se Ps 23:2-3Jes 40:11.] Du ska dra mig ur det nät de i hemlighet har lagt ut för mig, för du är mitt värn (min tillflykt, skydd, försvar, en säker fästning). I din hand överlämnar (lämnar) jag min ande (mitt liv). [Jesus citerar från första delen av denna vers på korset, se Luk 23:46. Det hebreiska ordet för överlämnar betyder att överlämna något i någons vård, men här finns också bilden på en deposition, där någon lämnar något och sedan får tillbaka det. Inom judendomen citeras ofta denna vers som avslutning på den dagliga kvällsbönen. Tanken är att man överlämnar sin ande till Gud för att han ska ha den i tryggt förvar under natten. I den judiska morgonbönen Mohed Ani finns sedan en fras där man tackar Gud för att han på nytt gett vår inre människa liv, se Ps 111:10.] Du friköper mig, Herre (Jahveh), du trofaste Gud (Elohim). Jag hatar de som tjänar (vakar över, aktar på) fåfänglig tomhet [falska avgudar], jag har full förtröstan på Herren (Jahveh). Jag vill jubla och glädja mig över din nåd (omsorgsfulla kärlek), att du har sett mitt lidande, du känner till varje bekymmer i mitt liv (min själs ångest, trånga passager, känslomässigt pressade situationer). Du har inte stängt in (överlämnat) mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på en rymlig plats (stora vidder, ger mig frihet).