Min stig [mina dagliga aktiviteter – det publika] och min bädd [det privata] synar (mäter) du –
med alla mina vägar (livsval, vanor) är du förtrogen.
För inget ord (hebr. milah) har formats på min tunga,
utan att du, Herre (Jahveh), vet om (känner till) det.
Du omsluter (belägrar, omringar) mig – bakom och framför (på alla sidor),
och du har lagt din hand över mig.
Den kunskapen övergår mitt förstånd (är obeskrivlig/underbar – hebr. pili) [Dom 13:18],
den är så hög att jag inte kan förstå den.
[I ett par retoriska frågor hyllar David nu Guds stora kärlek och nåd som når överallt, se även, se även Ps 23:6:]
Vart kan jag gå (skulle jag vandra) från din Ande?
Vart kan jag fly från ditt ansikte (din närvaro; ordagrant: dina ansikten)?
Om jag stiger upp för himlarna,
är du där,
och lägger jag mig (bäddar jag åt mig) i Sheol (graven, underjorden – de dödas plats) [dödsriket],
se, där är du [också]! [ordagrant: se – du/dig!]
Tar jag [lyfter jag på] morgonrodnadens vingar
[förflyttar jag mig i ljusets hastighet längs med en solstrimma i soluppgången]
och bosätter mig [på andra sidan – på de öar som ligger] längst ut (ytterst) i havet [i väst],
ska också där din hand leda mig,
och din högra [hand] hålla (gripa tag om) mig.
Och säger jag:
”Mörker ska helt visst täcka mig [öppna sitt vida gap; överväldiga, krossa mig, se 1 Mos 3:15Job 9:17]”,
så är även natten ljus för mig. [Joh 1:5]
Nej, mörkret ska inte vara mörkt (mörkna) för dig,
utan natten lysa som dagen – mörkret och ljuset gör ingen skillnad [för dig].
[Versen avslutas ordagrant: ”som mörkret som ljuset”. De två vertikala ytterligheterna (himlarna och underjorden, se vers 8) och de två horisontala (öst och väst, se vers 9) beskriver på ett poetiskt sätt att det inte finns någon plats där Guds Ande inte kan nå fram och hans närvaro förvandla situationen!]
För du har skapat mina njurar [mitt inre],
du sammanvävde (hebr. sachach) mig i min mors livmoder. [Job 10:11Ps 119:73Jes 44:24]
[Njurarna representerar det mest känsliga med livsavgörande funktion inombords. Det hebreiska ordet för att väva, vira och fläta ihop innebär att skapa ett avskärmande och täckande skydd. Betydelsen blir därför också att omgärda, inhägna, avskärma, stänga in, täcka och skydda.]
Jag tackar dig [med öppna händer prisar, hyllar och erkänner jag dig] för att jag med stor vördnad (innerlig respekt)
är (blev) en underbar (unik och separat) skapelse [exklusiv och särbehandlad som Guds avbild].
Underbara är dina verk,
och det vet min själ mycket väl (känner jag i högsta grad själv till; är jag verkligen intimt förtrogen med).
Min kropp (skelett) var inte dold för dig
när jag formades i det fördolda.
När jag flätades samman (som ett tyg broderas med olika färger) i jordens djup,
såg dina ögon min omformade kropp (ihoprullad, hopvikt) [inte ännu utvecklad, dvs. när jag bara var ett embryo].
Alla mina dagar var uppskrivna i din bok [livets bok, se Ps 69:29]
innan de tog form, innan någon av dem hade kommit.
Bibelappen
Bibelappen för barn
