Kom ihåg ditt ord (hebr. davar) till din tjänare,
eftersom du har gett mig hopp.
Detta är min tröst (förändring från sorg till tröst) i min bedrövelse:
att ditt löftesord (hebr. imrah) har återupplivat mig (bevarat; gett mig nytt liv).
De stolta [högmodiga människor som föraktar Gud] hånar mig mycket,
men jag viker inte av från din undervisning (Torah).
Jag kommer ihåg dina påbud (hebr. mishpat)
från forna dagar, Herre (Jahveh), och jag blir tröstad (går från sorg till hopp).
[Guds ord är från forna dagar, står fast och går att lita på.]
Brinnande harm (en rättfärdig vrede) griper tag om mig,
eftersom de onda överger din undervisning (Torah).
Sånger (lovprisning) – har dina förordningar (hebr. chuqim) blivit för mig –
i min pilgrimsfärds boning (det hus där jag vilat på min vandring) [Heb 11:13].
[Sånger (hebr. zemirot) kan också betyda beskydd – lovsången är en starkhet, se Ps 118:14.]
Jag kommer ihåg ditt namn Herre (Jahveh) under natten,
och håller fast vid (beskyddar, vakar över) din undervisning (Torah).
[Psalmisten kommer ihåg Guds namn. Ett namn är mer än bara några bokstäver. Till skillnad från en titel så beskriver namnet hela personen med allt vad den är. Natten kan bokstavligt syfta på tider av oro med sömnlösa nätter då tankarna snurrar. Natt kan också bildligt syfta på mörka perioder i livet. Det finns många olika ord för svårigheter, både bildliga och konkreta. Ett annat ord är trångmål, som ordagrant är en ”trång passage”, se Ps 118:5. Det är en sak att veta omfattningen av ett problem och kämpa sig igenom en trång passage, men i natten är det svårt att ens veta riktningen, okända faror kan lura och vägen framåt är inte tydlig. Mitt i detta mörka kaos håller psalmisten fast vid Torah. Ordet Torah kommer från verbet jarah som har betydelsen att kasta (som en pil) eller att skjuta iväg något. Torah visar på en riktning och ger vägledning. Guds ord är också en lykta, se Ps 119:105.]
Detta har jag (kan tillgodoräkna mig):
att jag har hållit (ordagrant: låtit växa som en grönt skott, dvs. bevarat) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
[Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – chet. Talvärdet är 8. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek.]
Herren (Jahveh) är min del (arvedel, lott),
jag har sagt att jag ska hålla (vaka över, bevaka, bevara) dina ord (hebr. davarim).
Jag bönfaller inför ditt ansikte med hela mitt hjärta,
ge mig nåd (oförtjänt kärlek) i enlighet med ditt löftesord (hebr. imrah).
Jag har tänkt på (planerat, ”vävt”) mina vägar (mina vägval)
och styrt mina fötter enligt dina vittnesbörd (hebr. edot).
Jag har skyndat mig
och dröjde inte att hålla (följa) dina budord (hebr. mitzvot).
De ondas snaror (band) har omsnärjt mig
men jag har inte glömt bort din undervisning (Torah).
Mitt i natten ska jag stå upp
och tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig för dina rättfärdiga påbud (hebr. mishpat).
Mina vänner (de jag väljer att umgås med, mina kamrater) är de som fruktar (vördar) dig,
och de som håller dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Jorden, Herre (Jahveh), är full av din nåd (omsorgsfulla kärlek),
lär (undervisa) mig dina förordningar (hebr. chuqim).