Ordspråksboken 17
17
Goda relationer viktigare än rikedom
1Bättre en torr brödkaka [som kan ätas] i lugn (frid, ro)
än ett hem fyllt av mat men med stridigheter.
2En vis tjänare får regera över en son som orsakar skam (förvirring, oreda),
och han får dela arvet med bröderna.
3Smältdegeln är till för [att förädla] silver, och smältugnen för [att förädla] guld,
på samma sätt prövar (undersöker, testar) Herren (Jahveh) hjärtan.
4En ond människa lyssnar på (uppmärksammar) ondskefulla läppar (tomt prat),
och en lögnare lyssnar på en förödande tunga (destruktivt, oanständigt tal).
5Den som ser ner på (förlöjligar, hånar, driver med) den fattige (hebr. rosh) förolämpar (förnärmar) hans Skapare,
den som är skadeglad (gläder sig åt andras olycka) undgår inte straff.
6Gamla mäns krona (stolthet) är deras barnbarn,
och barnens krona är deras fäder.
7Överdrivet (stortaligt) tal lämpar sig inte för en dåre,
och ännu mer opassande är ljugande läppar hos en ledare.
8En gåva (muta) fungerar som en skinande diamant [ordagrant ”en sten som charmerar”] för den som ger den,
varthelst han vänder sig ger den honom framgång.
[Versen kan tolkas positivt att en gåva stillar vrede, se Ords 21:14. Ordet gåva kan också översättas muta vilket inte är accepterat enligt judisk lag, och då är versen en sorglig kommentar om det mänskliga beteendet, se vers 23.]
9Den som har överseende med (skyler, förlåter) ett felsteg (överträdelse) väljer (strävar efter; söker; vill främja) kärleken,
men den som ältar vad någon har sagt (gjort) skiljer vänner åt [driver bort en nära vän]. [Ords 10:12]
10En tillrättavisning påverkar den vise
mer än hundra slag på dåren.
11En ond människa söker bara uppror [genom att medvetet bryta mot det som är rätt],
därför ska en grym budbärare (ängel) skickas mot honom.
12Det är bättre att möta en björnhona som blivit separerad från sina ungar,
än att möta en [högfärdig, arrogant] dåre i sin dårskap.
13Lönar någon gott med ont,
viker inte ondskan från hans hus.
14Att börja ett gräl (ordväxling, konflikt) är som att öppna en dammlucka med vatten,
stoppa därför grälet innan orden väller fram ohindrat.
15Den som rättfärdigar syndaren och den som fördömer den rättfärdige
– båda är lika avskyvärda (motbjudande, vidriga) i Herrens (Jahvehs) ögon.
16Till vilken nytta är pengar i en dåres hand
eftersom han inte har någon vilja (längtan, hjärta) att lära sig?
[Vishet kan inte köpas, se Job 28:15-19; den kommer genom att följa Guds väg och att vörda Herren, se Ords 1:28-33. En vanlig källa till konflikt mellan vänner är pengar, temat återkommer i vers 18.]
17En vän (medmänniska – hebr. rea) älskar alltid (visar hela tiden tillgivenhet) [är trofast, hjälpsam och självuppoffrande],
en broder finns med (föddes för att hjälpa) i motgång (nöd, trångmål – hebr. tsarah) [i en svår tid].
[Här kan ”en broder” även åsyfta någon som står nära, oavsett blodsband, se Ords 18:24.]
18En människa som saknar förstånd skriver under (ger sitt handslag),
och går [förhastat] i borgen för sin vän (medmänniska – hebr. rea).
19Den som älskar synd,
älskar strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl),
den som bygger höga portar [som en fasad för att imponera och verka bättre än vad han är]
försäkrar sig om sitt eget fall (ras).
20Den som har ett fördärvat (falskt) hjärta får ingen framgång (rikedom, gott),
och den som har en fördärvad (förvrängd, pervers) tunga faller i olycka.
21Den förälder som får en [ondskefull] dåre till barn får sorg,
en far till en [ohyfsad] dåre har ingen glädje.
22Ett glatt hjärta (själ) verkar som en god medicin,
men en sårad (bruten) ande suger märgen ur benen (torkar ut och försvagar hela kroppen).
23Den ogudaktige (syndaren, kriminelle) tar emot mutor under bordet (i hemlighet)
för att förvränga rättvisans stigar (välkända upptrampade gångvägar).
24En man med förstånd placerar Guds vishet framför sina ögon (fokuserar på den),
medan en dåres ögon ser [irrar runt] på allt som finns på jorden [utom på visdom].
25En självgod, dåraktig son är en sorg för sin far
och bitter sorg för henne som fött honom.
26Att straffa den rättfärdige är inte rätt,
att slå (döda) personer med hög moral för deras ärlighet (övertygelse, moral, rättvisa) är också fel.
Att vara tyst ...
27Den som har kunskap (vishet) är sparsam med sina ord [Jak 1:19],
och en man med insikt (förståelse) har en dyrbar (värdefull, högt aktad) ande.
28Även en [babblande] dåre (hebr. evil) kan tas för att vara vis om han håller tyst,
den som stänger sina läppar kan tyckas vara skärpt (skarpsinnig; ha urskillningsförmåga).
Nu markerat:
Ordspråksboken 17: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln