4 Moseboken 12
12
Mirjam, och även Aron, motsätter sig Mose
1Mirjam talade illa om Mose på grund av den kushitiska kvinna som han hade tagit till hustru, även Aron var med på detta. Mose hade nämligen tagit en kushitisk kvinna till hustru.
[Verbet ”talade illa om” är i feminin form vilket gör det tydligt att det var Mirjam som ledde samtalet. Eftersom det rörde Mose val av fru, kan motivet ha varit avundsjuka. Kush är både ett namn och ett område. Kush var Chams son och barnbarn till Noa. Han befolkade de sydliga delarna av jorden. Områden som förknippas med Kush är norra Afrika, Nubien och Etiopien.]
2De [både Mirjam och Aron] sa: ”Är Mose den ende som Herren talar till? Han talar väl till oss också.” Herren hörde det [och kommer snart att svara dem]. 3Mose var en mycket ödmjuk människa, mer än någon annan på jorden.
[En extra bokstav är tillagd i ordet ödmjuk, nämligen den minsta hebreiska bokstaven jod, detta ”grammatiska fel” förstärker att Mose verkligen var ödmjuk.]
Herrens svar
4Och Herren (Jahveh) talade direkt (omgående) till Mose och till Aron och till Mirjam: ”Kom ut ni tre till mötestältet” och de tre kom ut. 5Och Herren (Jahveh) kom ner i en molnpelare och stod i öppningen till tältet och kallade på Aron och Mirjam och de båda kom fram. 6Och han sa:
”Hör (lyssna noga på) mina ord.
Om det finns en profet ibland er
gör jag Herren (Jahveh) mig själv känd för honom i en syn,
jag talar till honom i en dröm.
7Så är det inte med min tjänare Mose.
Han är betrodd i hela mitt hus.
8Med honom talar jag mun mot mun,
öppet och inte i gåtor (fördolt, förtäckta ord)
och han ser Herrens (Jahvehs) skepnad.
Varför är ni då inte rädda (fruktar)
för att tala mot min tjänare, mot Mose?”
9Och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes mot dem och han lämnade.
10Och när molnet avlägsnat sig från [sin plats] över tältet, se, då var Mirjam täckt av svampinfektion, som snö. Och Aron såg på Mirjam, och se hon hade en svampinfektion. [3 Mos 13-14] 11Och Aron sa till Mose: ”Min herre, lägg inte synd på oss, jag ber dig, för att vi har betett oss dåraktigt och eftersom vi har syndat. 12Låt henne inte, jag ber, bli som en död, som den vars kött är halvt förtärt när han kommer ut ur sin mors livmoder.”
13Då ropade Mose till Herren (Jahveh) och sa: ”Gud (El) jag bönfaller dig, hela (bota) henne nu.”
14Och Herren (Jahveh) sa till Mose: ”Om hennes far hade spottat henne i ansiktet, skulle hon då inte gömma sig i skam i sju dagar? Låt henne vara isolerad utanför lägret sju dagar, därefter ska hon föras in igen.” 15Och Mirjam var isolerad utanför lägret sju dagar, och folket vandrade inte förrän Mirjam fördes in igen.
16Därefter vandrade folket från Chatserot och slog läger i Parans öken.
Nu markerat:
4 Moseboken 12: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln