Markus 11:12-25

Markus 11:12-25 SKB

Nästa dag när de kom från Betania [på väg in till Jerusalem] blev han hungrig. [Det var strax innan sextiden på morgonen, se Matt 21:18.] Han fick på långt håll syn på ett fikonträd [täckt] med gröna blad. Han gick dit för att se om han kunde hitta några fikon där [eftersom frukten kommer före löven]. Men när han kom fram hittade han ingenting annat än blad, det var inte rätta tiden för fikon [men det borde ändå ha funnits begynnande frukt]. [Trädet hade inte verbalt talat med Jesus, men likväl kommunicerat ett falskt budskap att det hade fikon, så] Jesus svarade trädet och sa: ”Aldrig någonsin ska någon äta frukt från dig!” Hans lärjungar hörde detta. [Fikonträdet är skapat att bära frukt innan det producerar löv. Detta fikonträd hade brutit mot hans befallning och hycklade, det utgav sig för att ha något som det inte hade. Fikonträdet är ofta en symbol på nationen Israel. Både denna händelse och nästa då templet renas är två starkt symboliska handlingar.] När de kom till Jerusalem, gick han in på tempelområdet och började driva ut dem som sålde och köpte i tempelområdet. Han välte omkull valutaväxlarnas bord, och bänkarna (stolarna) för dem som sålde duvor. [Besökare som kom till templet kunde växla till sig den lokala valutan för att betala tempelskatten och köpa offerdjur i butiker utanför själva tempelplatsen, se 5 Mos 14:26. När affärsverksamheten med växelkontor och djur flyttade in i templet störde det rabbinernas undervisning, se Luk 2:46. Eftersom icke-judar inte fick gå innanför skiljemuren, var de hänvisade till att be i den yttre förgården, och försäljningen störde deras böner, se Jes 56:7.] Han tillät inte heller att man bar varor (hushållsvaror) över tempelplatsen. [Många tog genvägen över tempelområdet mellan Jerusalem och Olivberget.] Han undervisade dem och sa: ”Står det inte skrivet [Jes 56:7]: ’Mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk (nationer).’ Men ni har gjort det till ett ’gömställe för rånare’ [Jer 7:11].” [Bara Markus har med den sista delen ”för alla folk” i citatet från Jesaja, se Matt 21:13Luk 19:46. Rensningen av templet visar både symboliskt och praktiskt hur Jesus öppnar upp en plats för alla folk att tillbe Gud. Ordvalet ”rånare” i stället för ”tjuvar” visar att templet hade blivit tillhåll för organiserad brottslighet som helt öppet rånade, till skillnad från en tjuv som stjäl obemärkt.] Översteprästerna och de skriftlärda hörde detta, och de började planera (leta efter ett tillfälle) att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom hela folkskaran häpnade (överväldigades) över hans undervisning. När det blev kväll gick han [Jesus och lärjungarna] ut ur staden [till Betania]. När de gick förbi fikonträdet på morgonen [nästa dag, tisdag], såg de att det hade torkat nerifrån roten. Petrus kom ihåg vad som skett och sa till honom: ”Rabbi, titta! Fikonträdet som du förbannade är [redan] förtorkat.” [Trädet hade dött direkt när Jesus talade till det i vers 14, men det tog viss tid för ”bönesvaret” att bli helt manifesterat.] Jesus svarade dem: ”Tro på Gud (håll fast vid Guds trofasthet)! [Ordagrant: ”ha tro/trofasthet på/från Gud”. Grekiskan är tvetydig, ordet Gud är i genitiv, vilket gör att frasen också kan översättas: ”Ha Guds tro/trofasthet!”] Jag säger sanningen till er, om någon (vem som helst) kommenderar (säger med auktoritet till) detta berg [och Jesus tar Olivberget som de står vid som ett exempel]: ’Upp med dig och kasta dig i havet!’ och inte tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger ska hända, då ska det ske (göras för) honom. [Jesus undervisar nu utifrån det som nyss skett med fikonträdet och betonar vikten av att helhjärtat agera i förtröstan på Gud, se vers 20-23.] Därför [på grund av just detta att det man uttalar i tro sker] säger jag er: Allt vad ni ber om och frågar efter [oavsett hur stort eller hur mycket – bara det är efter Guds vilja, se 1 Joh 5:14-15], tro att ni [faktiskt] har fått [aktivt tog emot] det, så ska det vara ert (kommer det att vara så för er). [Matt 8:1319:26] När ni står och ber [den vanliga positionen för en jude att be], [så] förlåt (släpp) [då] om ni har något emot någon, för att också er Fader, som är i himlarna, ska förlåta er [skulle efterskänka skulden för; lösa er från] era överträdelser (felsteg, förbrytelser).”