Matteus 25
25
2 (av 3) Liknelsen om tärnorna – var vakna!
[Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3. Detta är den andra av tre liknelser som handlar om församlingen innan Jesus kommer tillbaka.]
1”Då, vid den tiden [före Jesu andra tillkommelse, vid tidsålderns slut], kan himmelriket (himlarnas kungarike) liknas vid tio jungfrur som tog sina facklor (hebr. lampas) och gick ut för att möta brudgummen. 2Fem av dem var dåraktiga (tanklösa, ogudaktiga) och fem var visa (förståndiga, andligt klarsynta). 3De dåraktiga tog sina facklor men utan att ta med någon [extra] olja. 4De visa tog med sig flaskor med olja tillsammans med sina facklor. 5När brudgummen dröjde, blev alla sömniga (dåsiga) och somnade.
6Vid midnatt hördes ett rop: ’Nu kommer brudgummen, gå ut och möt honom.’ 7Då ställde sig alla jungfrur upp och gjorde i ordning sina facklor.
8De dåraktiga sa till de visa: ’Ge oss av er olja för våra facklor håller på att slockna.’ 9De visa svarade: ’Nej, det skulle inte räcka för både oss och er, gå i stället och köp hos dem som säljer olja.’ 10Medan de var borta för att köpa [olja] kom brudgummen. De som var förberedda gick in med honom till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
11Senare kom de andra jungfrurna och sa: ’Herre, herre, öppna genast [dörren] för oss.’ 12Han svarade och sa: ’Jag säger er sanningen (amen), jag känner er inte (har ingen personlig relation med er).’
13Var därför på er vakt (redo, stå upp), för ni vet varken dagen eller timmen när Människosonen ska komma.”
[Vid ett bröllop på Jesu tid sker först en juridisk del hemma hos brudens familj. Någon gång under kvällen kommer brudparet och alla inbjudna går till festlokalen. Det är mörkt och man behöver lampor. Några av brudtärnorna är inte förberedda och har inte tillräckligt med olja för hela vägen. På festkvällar som dessa hade affärerna öppet längre, så man kunde köpa mer olja. Liknelsen handlar om att vara andligt förberedd. Det går inte att leva på någon annans förberedelse, var och en är ansvarig för sitt eget andliga liv. Många olika förslag har kommit vad oljan står för: goda gärningar, tro, nåd, helig Ande. Inget av detta kan köpas, så det är vanskligt att allegorisera oljan, och det behövs inte heller för förståelsen.]
3 (av 3) Liknelsen om talenterna – bra och dåligt förvaltarskap
(Luk 19:12-27)
[Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3. Detta är den tredje och sista liknelsen som handlar om församlingen innan Jesus kommer tillbaka.]
14”På samma sätt [som liknelsen innan med de tio jungfrurna handlar den om att vara vaken, redo och bedjande när Jesus kommer tillbaka] kan det [kungariket från himlen] också liknas vid en man som skulle resa utomlands. Han kallade till sig sina tjänare och överlämnade sina ägodelar till dem (för att de skulle förvalta dem).
15Åt en gav han fem talenter [motsvarar 82 årslöner],
åt en annan två talenter [motsvarar 33 årslöner]
och åt en annan en talent [motsvarar 16 årslöner].
[På Gamla testamentets tid var en talent en viktenhet på omkring 30 kilo. På Jesu tid blev en talent också en valutaenhet. En silvertalent var värd 6 000 denarer, och en guldtalent 30 gånger mer. En denar var en arbetares dagslön, så en talent motsvarade en stor summa pengar – lågt räknat omkring 5 miljoner svenska kronor.]
Han gav var och en efter deras egen (unika) förmåga, sedan begav han sig i väg och lämnade landet.
16Den som fått fem talenter började genast förvalta pengarna (investera, köpa och sälja)
och de genererade en vinst på fem talenter till.
17Den som hade fått två talenter gjorde likadant
och de genererade en vinst på två.
18Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop i jorden
och gömde sin herres pengar.
19Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och ville hålla räkenskap [påbörja den gemensamma redovisningen – gr. sunairo, se Matt 18:23-24] med sina tjänare (slavar, livegna – gr. doulon).
20Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sa: ’Herre, du anförtrodde fem talenter åt mig. Här är fem till som jag har tjänat.’
21Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
22Den som hade fått två talenter kom fram och sa: ’Herre, du anförtrodde två talenter åt mig. Här är två till som jag har tjänat.’
23Hans herre sa till honom: ’Bra gjort, du är en god (ärlig) och trofast (trogen) tjänare [en tjänare som har tro]. Du har varit trogen i det lilla (med små belopp), jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.’
24Den som hade fått en talent kom fram och sa: ’Herre, jag har lärt känna dig som en hård (grym, oresonlig) man, som skördar där du inte sått, och samlar in där du inte strött ut. 25Jag var rädd och gick och gömde (hemlighöll) din talent i jorden.’
26Då svarade hans herre honom: ’Du onde och late tjänare. Om du visste att jag skördar där jag inte sått, och samlar in där jag inte strött ut, 27då skulle du satt in mina pengar på en bank [vågat lämna ifrån dig dem, inte försökt behålla dem själv, i alla fall gjort det minsta som krävs], så att jag fått igen det som är mitt med ränta när jag kom hem. [Räntan i det dåtida Mellanöstern var hög, upp till 50 %. På Jesu tid fanns det en övre gräns på 12 % i Romarriket.]
28Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt den som har de tio talenterna [som har den bästa förmågan att förvalta den].
29För till var och en som har ska ges mer, och han ska ha i överflöd, men den som inte har, även det han har ska tas ifrån honom. 30Kasta ut den odugliga tjänaren i mörkret här utanför.’ Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant att rent fysiskt skaka av skräck).”
Den slutgiltiga domen
[Jesus sitter på Olivberget och fortsätter besvara lärjungarnas frågor om Jesu andra tillkommelse och tidsålderns slut, se Matt 24:3.]
31”När Människosonen kommer i sin härlighet (ära, majestät), och alla heliga änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32Alla folk ska samlas inför honom och han ska skilja mellan dem, på samma sätt som en herde skiljer fåren (gr. probaton) [neutrum] från ungbockarna (gr. eriphos) [maskulin]. 33Fåren (gr. probaton) [neutrum] ska han ställa på sin högra sida [den mest ärofyllda platsen, se Matt 22:44; 26:64], och getterna (både getter och bockar– gr. eriphion) [neutrum] på den vänstra.
[Liknelsen är hämtad från vardagen. Herdarna lät ofta får och getter beta tillsammans och på avstånd ser de ganska lika ut. För att skilja dem åt vallades flocken till en grind, där de separerades en och en till höger eller vänster. Se även Hes 34:17-19. I Mellanöstern är får vanligare än getter, anledningen är att får är mer lydiga än getter, som ofta hoppar ur inhägnader osv. Ordet för får (gr. probaton) är i neutrum som inkluderar både tackor och baggar. Samma ord används både i vers 32 och 33. Ordet för get skiljer sig däremot mellan verserna. Anledningen kan vara att urvalskriteriet förstärks av att ordet för unga bockar, som stångar och ”bråkar runt”, är de som skiljs bort i vers 32. Det är sedan både bockar och getter (som agerat som unga stångande bockar) som ställs på den vänstra sidan.]
34Sedan ska Kungen [Människosonen – Jesus när han ska döma alla människor] säga till dem som står på hans högra sida [fåren, se vers 33]: ’Kom, ni som är välsignade av min Fader, ärv (ta emot som ert eget) det kungarike som är förberett för er sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades]. 35[Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
Jag var hungrig, och ni gav mig att äta.
Jag var törstig och ni gav mig att dricka.
Jag var en främling (okänd, ny i ett sammanhang)
och ni bjöd in mig (var gästfria mot mig, bjöd in mig att bli en del i ert sociala umgänge).
36jag var naken (iklädd bara underkläder) och ni klädde mig.
Jag var sjuk (svag, sängliggande) och ni besökte (brydde er om, hjälpte) mig.
Jag satt i fängelse, och ni kom och besökte mig.’
37Då ska de rättfärdiga svara honom: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka? 38När såg vi dig som en främling och bjöd in dig, eller naken och klädde dig? 39När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’
40När Kungen då svarar ska han säga till dem: ’Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni gjorde det för en av dessa mina minsta bröder (syskon), gjorde ni det för mig.’
41Sedan ska han också säga till dem som står på hans vänstra sida [getterna, se vers 33]: ’Ni som står under en förbannelse, gå bort ifrån mig till den eviga elden som är förberedd åt djävulen och hans änglar. 42[Här är anledningen, motiveringen till mitt beslut:]
Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta.
Jag var törstig och ni gav mig inget att dricka.
43Jag var en främling och ni välkomnade mig inte.
Jag var naken och ni klädde mig inte.
Jag var sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’
44Då ska de svara: ’Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig, eller som en främling, naken eller sjuk eller i fängelse och tog inte hand om dig?’
45Då ska han svara och säga till dem: ’Jag säger er sanningen: eftersom (i den mån) ni inte gjorde det för någon av dessa minsta, gjorde ni inte det för mig.’ 46Dessa ska då gå bort till evigt straff, men de som är rättfärdiga till evigt liv (Guds överflödande liv).”
Nu markerat:
Matteus 25: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln
