Nu [strax] före påskhögtiden [troligtvis kvällen den 13:e nisan] visste Jesus (har Jesus sett/förstått) att hans stund hade kommit [har han varit medveten om att hans stund var inne] – att han skulle lämna den här världen och gå till Fadern. Han älskade sina egna [här] i världen (med en osjälvisk, utgivande kärlek), intill slutet [ända fram till fullbordandet – det yttersta, se Joh 19:30] älskade han dem. Och redan under kvällsmåltiden [när Jesus och lärjungarna låg till bords och åt] ingav djävulen [har djävulen gång på gång kastat fram tanken] i Judas, Simon Iskariots sons, hjärta, att han skulle utlämna (förråda) honom [Jesus]. Jesus visste (har sett) [har en klar förståelse av] att Fadern hade gett allt i hans händer [gav honom makt över allting], och att han hade utgått (att han kom) från Gud och [nu] skulle gå (dra sig tillbaka) till Gud.
[Jesus inleder sin undervisning med att illustrera vad sant ledarskap är genom att utföra en slavs uppgift. Tematiskt finns det också en koppling till hur Maria tidigare smort Jesu fötter, se Joh 12:3.]
Han [Jesus] reser sig upp från kvällsmåltiden och lägger ifrån sig kläderna och när han sedan tagit (tagit emot) en linnehandduk [en ca 1,5 m lång handduk som hörde till en tjänare], band han den om [knöt han den tätt kring] sig (ordagrant: omgjordade han sig). Sedan (efter det) häller (öser, slår) han vatten i ett tvättfat och [han] började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med linnehandduken som han hade bundit om sig (ordagrant: med vilken han var omgjordad).
[Efter en dag på dammiga vägar var det nödvändigt att tvätta fötterna och ofta hade husets värd en slav som utförde denna uppgift. Vägarna i Jerusalem var dock stenbelagda och jämförelsevis rena. Pluralformen på kläder i vers 4 visar att Jesus antagligen tog av sig alla yttre plagg och bara hade en tunika på sig, dvs. de kläder en slav bar.]
Så kommer han [fram] till Simon Petrus, som säger till honom: ”Herre, tvättar du mina fötter?”
Jesus svarade och sa till honom: ”Vad jag gör förstår (ser, vet) du inte [har du inte en klar förståelse av] nu, men du kommer att förstå (veta) [få personlig kunskap] efter [allt] detta [i och med dessa händelser].”
Petrus säger [då] till honom: ”Aldrig någonsin, inte ska du tvätta mina fötter!” Jesus svarade honom: ”Om jag inte skulle tvätta dig har du ingen del i (med) mig.”
Petrus säger [då] till honom: ”Herre, [tvätta] inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet.”
Jesus säger [då] till honom: ”Den som har badat [rengjort hela kroppen] behöver bara tvätta fötterna, hans kropp är [ju] helt och hållet ren (ordagrant: förutom att tvätta fötterna har han inget behov, utan är helt ren). Och ni [mina lärjungar] är rena, men inte alla.” För han visste vem som skulle förråda (ordagrant: han hade sett den som utlämnar) honom, på grund av detta sa han: ”Ni är inte alla rena”.
När han nu hade tvättat deras fötter och tagit (tagit emot) sina kläder [se vers 4] och lagt sig till bords igen [återtagit sin halvliggande position till bords], sa han till dem: ”Inser ni (förstår ni utifrån denna personliga upplevelse) vad jag har gjort med (för) er? Ni kallar mig Läraren [Rabbinen, se Joh 1:38] och Herren, och det med rätta (det ni säger är rätt), för det är jag. Om nu jag – Herren och Läraren – har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag gav er ett exempel [jag uppvisar något som ska imiteras], för att ni ska (skulle) göra precis som jag gjorde med er.
Bibelappen
Bibelappen för barn
