Jeremia 2:2-3

Gå och ropa i öronen på Jerusalem [dualformen för öra används, dvs. ”ropa i båda öronen”; uttrycket förstärker att Jeremia ska tala så Jerusalems invånare verkligen hör och förstår allvaret i budskapet; men har även en underton att tala för döva öron] och säg: ”Så säger Herren (Jahveh): Jag kommer ihåg nåden (den omsorgsfulla kärleken – hebr. chesed) i din ungdom, kärleken i ditt äktenskap, hur du gick efter mig i öknen, i ett land som inte var besått. Israel är Herrens (Jahvehs) helgade (avskilda) del, hans förstlingsfrukt av skörden. [Båda tillhör Herren, se 2 Mos 23:193 Mos 23:10-144 Mos 18:12-135 Mos 26:1-11] Alla som slukar den ska hållas skyldiga, ondska ska drabba dem” [Jerusalem är Guds ögonsten (Sak 2:8), se även 1 Mos 12:3Rom 1:16.] förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).