Jesaja 55:3-11

Jesaja 55:3-11 SKB

Böj ditt öra (lyssna noga) och kom till mig, lyssna så ska er själ leva! Jag ska sluta ett evigt förbund med dig, på samma sätt som den trofasta nåd (omsorgsfulla kärlek – hebr. chesed) jag lovade David. [Se Ps 89:2-4] Se, honom [David, som en representant för Messias, eller Messias] har jag gjort till ett vittne för folken, till furste och härskare över folken. Se, du [Israel] ska kalla på folkslag du inte känner, och folk som du inte känner ska skynda till dig, för Herrens, din Guds skull, Israels Helige, som gett dig din härlighet. Sök [upp] (träd fram, närma er; fråga efter) Herren (Jahveh) medan han låter sig finnas (medan det går att nå honom), åkalla (ropa efter) honom medan han är nära. Den ogudaktige måste överge sin väg [lämna sin gamla livsstil] och den syndfulle (den som gör orätt och utövar falsk tomhet) sina tankar (planer). När de vänder om till Herren (Jahveh) ska han visa kärlek (förbarmande, nåd), när de vänder om till Gud (Elohim) ska han ge stor förlåtelse. [5 Mos 4:25-3130:1-10] För mina tankar (planer, syften) är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). [Ordagrant: för inte är mina tankar era tankar, inte heller är era vägar mina vägar, dvs. ert sätt att tänka och agera går inte att jämföra med Guds sätt.] För [precis] som himlarna är (svävar) högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar, och mina tankar (planer, syften) högre än era tankar. För liksom regnet och snön faller från himlen (ordagrant: himlarna), och inte vänder tillbaka dit utan att ha vattnat jorden och fått den att bära frukt och grönska (gro, spira) – så att den ger säd att så (säd till den som sår) och bröd att äta (bröd till den som äter) – så ska det vara med mitt ord som går ut från min mun: Det ska inte vända tillbaka till mig tomhänt (förgäves, fruktlöst, verkningslöst), utan att ha utfört vad jag har önskat (haft välbehag i; fröjdats åt), och framgångsrikt gjort (lyckats med) det jag sänt ut det för.