1 Moseboken 4
4
Historien om Kain och Abel
Inledning – Kain och Abel föds
[Detta kapitel består av sju sektioner i ett kiastiskt mönster. Centralt beskrivs Kains mord på sin bror Abel, se vers 8. Totalt används tretton födelseformler (kände, födde, gav upphov, blev far, osv), se vers 1, 2, 17, 18a, 18b, 18c, 18d, 20, 21, 22a, 22b, 25 och 26. Hebreiskan är varierad och tio olika sätt används för att beskriva dessa födslar/relationer. Ordet jada beskriver att känna till något väl, ha en intim kunskap och att ha sexuellt umgänge. I första förekomsten när Adams och Evas äktenskapliga samliv beskrivs används formen qatal som ofta översätts som perfekt. Sexualiteten är en gåva från Herren som fanns även före syndafallet.]
1Men mannen hade känt (haft sexuellt umgänge med – hebr. jada) Eva, sin kvinna. Och hon blev gravid och födde Kain (hebr. Qajin) [betyder: jag har förvärvat]. Då sa hon: ”Jag har förvärvat (fått – hebr. qanah) en man med Herrens hjälp.”
[Verbet harah betyder att bli eller vara gravid. Även om ordet är en egen rot finns en koppling till substantivet har som betyder berg. Det uppenbara är att den gravida magen ser ut som ett berg. Dock finns även en annan koppling till orden. I hebreiska tankevärlden är ett berg inte något som är högt, ett berg är mycket av något som samlats. Ett berg synonymt med en stor grupp människor (Jer 51:25), eller till och med gudar (Jes 14:13). Denna tanke finns även med i att bli med barn, det blir en ny grupp människor.]
2Och hon fortsatte genom att föda hans bror Abel (hebr. Hevel – betyder vindpust/meningslöshet). Abel vallade får (blev fåraherde) medan Kain brukade marken (blev en jordbrukare).
[Förutom Kain, Abel och deras tredje son Set, fick de många söner och döttrar, se 1 Mos 5:3-4. Det hebreiska namnet Kain låter nästan likadant som det hebreiska qanah, som betyder köpa, få och skapa. Här är ett exempel på en ordlek då båda dessa ord används i vers 1. Abel betyder andetag, dimma, rök – dvs. något kort och flyktigt. Förutom den bokstavliga betydelsen finns även meningslöshet, fåfängligt och tomhet i ordet, se Pred 1:2. Kanske Eva var missmodig efter första sonen som inte visade sig vara löftet i 1 Mos 3:15. En annan möjlig etymologi är att ordet anknyter till det Akkadiska Ap/blu som betyder son.]
Bröderna offrar, Kains vrede tänds
3Då tiden var inne. [Ordagrant ”vid dagarnas slut” eller ”en tidsperiods slut”, kan syfta på skördetiden eller årets slut.]
Då bar Kain fram ett offer till Herren av markens frukt.
4Abel bar också fram den förstfödda av sin hjord,
den bästa delen (de feta delarna).
Herren såg med välvilja till (respekterade, tog emot) Abel och hans offer, 5men inte till Kain och hans offer. Då blev Kain väldigt arg, och han sänkte blicken (hans yttre uttryck föll, han blev deprimerad).
[Anledningen till att Gud inte tog emot Kains offer var att det inte skedde i tro, se Heb 11:4. Abel offrade det bästa han hade, medan det verkar som om Kain inte gjorde det. Kains hjärta och motiv var inte rätt. I Jes 1:10-20 är det uppenbart att Gud hatar religiöst hyckleri. På ett symboliskt och profetiskt plan talar Abels blodsoffer också om att bara Jesu blod kan rena från synd.]
Herren varnar Kain
6Och Herren (Jahveh) sa till Kain [resonerar i kärlek med honom, vill få honom att ändra sitt hjärta]:
”Varför är din vrede upptänd, ja varför har ditt ansikte fallit?
7Är det inte så att om du rätt (gott) är det [ditt ansikte] upplyft, men om du inte gör rätt, då lurar (väntar, ligger) synden vid dörren [som ett vilddjur]. Ja, den åtrår (längtar, sträcker sig efter) att dominera dig, men du måste råda (regera) över den.”
Mordet
8Men Kain talade med (blev vred på – hebr. amar) Abel, sin bror.
Och det hände medan de var ute på fältet.
Kain reste sig upp mot Abel, sin bror.
Och han dräpte (slaktade – hebr. harag) honom.
[Versen inleds med ”Och Kain sa”, dock följer inte vad han säger, så t.ex. den grekiska översättningen Septuaginta lägger till frasen ”Låt oss gå ut till fältet”. Dock inleds den andra raden med vajehi som är en markör för ett nytt avsnitt eller en avslutning. Behåller man förståelsen ”talade med” får man veta att Kain talade med Abel, men inte vad han sade. Det kan vara en teknik (som bibliska författarna använder sig av i andra sammanhang) som kallas ”gap”. Ett gap är något jag som läsare vill veta, men författaren avslöjar det inte. Det väcker nyfikenhet och inbjuder till tolkningsmöjligheter. Vad sa de till varandra? Bad de om förlåtelse? Grälade de? Hade de teologiska diskussioner? Läsaren får inga svar, men nyfikenheten väcks. Ett annat sätt att tolka verbet amar är att Kain håller utkik efter Abel. En tredje möjlighet är att verbet är polart och kan betyda såväl prisa, ära som även förakta eller vara arg på, vilket skulle kunna passa i sammanhanget.]
Mordets konsekvenser – och nåd
9Och Herren (Jahveh) sa till Kain: ”Var är din bror Abel?”
Han svarade: ”Jag vet inte! Är jag min brors beskyddare (ska jag ta hand om honom)?”
10Då sa Herren (Jahveh): ”Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11Du är nu fördömd (förbannad) från marken, som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod från din hand. 12När du försöker bruka marken ska den inte längre ge goda skördar. Du ska bli ostadig (instabil) och ständigt vandra från plats till plats på jorden.”
13Då sa Kain till Herren (Jahveh): ”Min skuld (missgärning; straff på grund av synd – hebr. avon) är större än vad jag kan bära (lyfta upp – hebr. nasa). 14Betänk (hebr. hen), eftersom du idag har fördrivit mig från jordens ansikte och jag måste vara dold från ditt ansikte (din närvaro), kommer jag att vara en rastlös vandrare på jorden, vem som helst som finner mig ska dräpa mig.”
15Men Herren (Jahveh) sa till honom: ”Om det inträffar att någon dräper (avrättar) Kain ska han bli hämnad sju gånger.”
Ja, Herren (Jahveh) satte ett tecken (märke) på Kain så att den som fann honom inte skulle slå ner honom. [Tecknet kan också vara ett löfte, se Jos 2:12.]
16Därefter lämnade Kain Herrens (Jahvehs) ansikte (närvaro) och bodde i vandrarnas land (i exil), öster om Eden.
[Här används den feminina formen för öster (hebr. kedem). Det är ett rikt ord som inte bara har betydelsen av ett väderstreck utan också används för att beteckna när en människa gör bokslut i sitt liv och ser både bakåt och framåt. Detta är en plats där Kain har möjlighet att tänka över sitt liv och göra upp med sig själv kring det som inträffat. Detta ord erbjuder också en möjlighet till en ny start.]
Kains släktlista
[Nu följer en släktlista för Kain i sju led.]
17Och Kain kände sin hustru [hade sexuellt umgänge med henne] och hon blev havande.
Ja, hon födde Henok (hebr. Chanoch) [betyder: invigd/tillägnad] och han [Henok] blev stadsbyggare.
Och man uppkallade staden efter sonens namn: Henok.
[En skandinavisk form av namnet är Enok och den engelska stavningen är Enoch, se även 1 Mos 5:18; 25:4; 46:9]
18Till Henok föddes Irad [enligt den sumeriska traditionen är Eridu den första staden],
och Irad fick Mechojael,
och Mechojael fick Metoshael,
och Metoshael fick Lemech [den förste polygamisten].
[Det finns två Lemech i urhistorien. Den förste Lemech, som nämns här, är en ättling till brodermördaren Kain. Denne Lemech var den första polygamisten och han lovade att döda för ett sår, se vers 23-24. Han är den sjätte generationen från Kain (sjunde generationen från Adam och Eva). Den andre Lemech i Sets linje är den nionde generationen från Adam. Han är Noas far och en rättfärdig man, se 1 Mos 5:25-28.]
19Lemech tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra hette Tsilla. [Namnet Ada härrör troligtvis från adi som betyder ornament och Tsilla från det hebreiska sel (skugga), sil (plinga/ljuda) eller silsul (cymbal). Kanske förknippades de båda med skönhet och sång, se Höga V 2:14.]
20Ada födde Javal, han blev far (stamfader) till dem som bor i tält och har boskap.
21Hans brors namn var Joval [betyder: ”ström/fors”; snarlikt ordet för vädurshorn och shofar (hebr. jovel)], han blev far (stamfader) till alla som hanterar (spelar) kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [en mindre harpa] och flöjter.
22Också Tsilla födde Toval-Kain, som smidde (hamrade, slipade, vässade – hebr. latash) alla slags verktyg av brons och järn.
[Här saknas ”far till”, vilket visar att han var en av flera som arbetade med metaller. Han var en smed och tillverkade jordbruksredskap men även vapen. Hans namn, som har med brodermördaren Kains namn, tillsammans med släktskapet med Lemech, antyder att hans hantverk kunde bli använt också till ondska.]
Och Toval-Kains syster var Naama [betyder: ”tilltalande/vacker”].
23Lemech sa till sina hustrur Ada och Tsilla:
”Hör min röst ni Lemechs hustrur, ge akt på mitt löftesord (tal, löfte/hot – hebr. imrah):
En man dräper jag för mitt sår och en yngling för min skråma.
24Ja, sjufalt hämnad blir Kain [vers 15], men Lemech sjuttio och sju (sjuttio-sju-falt).”
[Lemech uttalande består av crescendon som intensifieras. För ett sår kommer han att döda en man (hebr. ish), och en yngling (barn – hebr. jeled) redan för en skråma. Hämden ökar från Kains sjufaldiga till Lemechs sjuttio och sju. Det är detta påstående Jesus anknyter till i Matt 18:22 när han talar om förlåtelse. En Jesu efterföljare ska alltså vara lika benägen att förlåta som Lemech var att hämnas. På samma sätt som Lemech ville att straffet skulle överstiga brottet, vill Jesus att förlåtelsen vida ska överstiga brottet.]
Avslutning – en ny son istället för Abel
25Adam kände sin hustru (hade sexuellt umgänge med henne) igen [1 Mos 4:1] och hon födde en son och kallade honom Set (hebr. Shet) [betyder: kompensation/ersättning], [hon sa:] ”för Gud har utsett (hebr. shat) en annan säd till mig istället för Abel, som Kain dräpte.”
26Åt Set (hebr. Shet) föddes också en son, och han kallade honom Enosh. På den tiden började man åkalla Herrens (Jahvehs) namn.
[ Intressanta ordfrekvenser
Gud nämns totalt 35 gånger (5 x 7) som Gud (Elohim), Herren (Jahveh) eller Herren Gud (Jahveh Elohim). Eftersom Gud (Elohim) nämns 35 gånger även i skapelseberättelsen innebär detta att Gud nämns 70 ggr (10 x 7) i Bibelns två första enheter, kap 1–4. Även de olika benämningarna på Gud förekommer med en iögonenfallande frekvens: Elohim – 40 gånger, Jahveh Elohim – 20 gånger och Jahveh – 10 gånger. Den sjuttionde gången Gud nämns är: Då började man åkalla Herrens (Jahvehs) namn, se vers 26.]
Nu markerat:
1 Moseboken 4: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln