5 Moseboken 15

15
Var generös mot de fattiga
[Omsorgen till de fattiga, vers 1-18 är den femte och centrala delen i 5 Mos 12:1-17:7, som handlar om Israels plikt gentemot Herren (Jahveh).]
1Från (vid) slutet av vart sjunde år ska du göra en eftergift (skuldbefrielse – hebr. shmita). 2Och detta är vad du ska efterskänka. Varje långivare som har lånat ut till sin granne, han ska inte kräva det av sin granne och av sin bror, eftersom Herrens (Jahvehs) eftergift (skuldbefrielse – hebr. shmita) har ropats ut (förkunnats, proklamerats). 3Av en främling kan du begära tillbaka det, men vad som än är i din brors hand ska du efterskänka. 4För där ska inte längre finnas några behövande bland er, för Herren (Jahveh) ska rikligt välsigna (ordagrant välsigna, välsigna) dig i landet som Herren din Gud (Jahveh Elohim) ger dig som ett arv att besätta, 5om du bara lyssnar noggrant (ordagrant lyssnar, lyssnar) till Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), röst och håller (vaktar, skyddar, bevarar) och gör alla dessa befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som jag befaller (hebr. tsavah) er idag. 6För Herren din Gud (Jahveh Elohim) ska välsigna dig som han har talat till [lovat] dig och du ska ge lån till många folk, men du ska inte låna (av någon), och du ska råda över många folk, men de ska inte råda över dig.
7Om det finns någon fattig inom dina portar (i dina städer) i det land som Herren din Gud ger dig, får du inte förhärda ditt hjärta och tillsluta din hand (vara okänslig) för din fattige broder. 8I stället, måste du villigt öppna (ordagrant: ”öppna, öppna”) din hand för honom och generöst låna (ordagrant: ”låna, låna”) honom det han behöver. [Upprepningen av verben förstärker.] 9Var på din vakt (skydda och bevara dig själv – hebr. shamar) så att inte den onda tanken kommer i ditt hjärta: ”Det är nu nära det sjunde året då alla skulder avskrivs (efterskänks).” Om ditt öga är ont (ditt hjärtas inställning är fel) mot din fattige broder och du inte lånar honom någonting, då kan han ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig (du är skyldig).
[Inom den judiska läran anses budet att låna ut pengar vara större än att ge gåvor till välgörenhet. Anledningen är att ett lån bevarar värdigheten hos den som tar lånet. Förutom pengarna så visar också långivaren att han har en tro på att låntagarens situation kommer att förändras till det bättre och han blir självförsörjande. Rabbiner lär också att lånen ska ges i vittnens närvaro eller skriftligt, annars kan det bli en nästan orättvis frestelse att fördröja betalningen. Se även 2 Mos 22:25; 3 Mos 25:35-37; Ps 37:21; Matt 5:42.]
10Du ska frikostigt (villigt) ge till honom och ditt hjärta ska inte vara sorgset (ont, motvilligt) [ett lån så nära friåret, var detsamma som att ge bort pengarna], för på grund av en sådan sak ska Herren din Gud välsigna allt ditt arbete (det du gör, din inkomst) och allt du företar dig (lägger din hand vid). 11Det kommer aldrig att saknas fattiga (behövande – hebr. evion) i landet [Mark 14:7; Joh 12:2]. Därför befaller jag dig att villigt öppna handen för din broder som är drabbad (hebr. ani) och som är i behov (evion) i ditt land. 12Om din bror, en hebreisk man eller hebreisk kvinna, blir såld till dig, ska han tjäna dig i sex år och det sjunde året ska han lämna dig och vara fri. 13Och när du låter honom gå fri från dig ska du inte låta honom gå tomhänt. 14Du ska förse honom rikligt från din flock och från din tröskplats och från din vinpress, av allt som Herren din Gud (Jahveh Elohim) har välsignat dig med ska du ge honom. 15Och du ska komma ihåg att du var en slav i Egyptens land och att Herren din Gud (Jahveh Elohim) befriade dig, därför befaller jag dig dessa ting idag. 16Och det ska ske om han säger till dig: ”Jag ska inte gå härifrån”, eftersom han älskar dig och ditt hus för att han har behandlats väl av dig, 17då ska du ta en syl och slå den genom hans örsnibb och in i dörren och han ska vara din tjänare för alltid. Och du ska göra likadant med din tjänarinna. 18Det ska inte kännas tungt för dig när du låter honom gå fri och lämnar dig, för två (dubbla) löner har han arbetat åt dig i sex år, och Herren din Gud (Jahveh Elohim) ska välsigna dig i allt du gör. 19Allt förstfött av hankön som föds i din hjord och i din flock ska du helga till Herren din Gud (Jahveh Elohim). Du ska inte göra något arbete med förstlingen av dina oxar eller klippa förstlingen i din flock. 20Du ska äta det inför Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), ansikte år efter år på den plats som Herren (Jahveh) ska utvälja, du och ditt hushåll. [Det förstfödda ska alltid offras till Herren (Jahveh).] 21Men om djuret har någon defekt, om det är halt eller blint eller någon annan slags defekt, ska du inte offra det åt Herren din Gud (Jahveh Elohim). 22Du ska äta det innanför portarna, de orena och de rena tillsammans, (på samma sätt) som gasellen och som hjorten. 23Du ska endast avstå från att äta dess blod, det ska du utgjuta på marken som vatten.

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in