Amos 5:21-24

”Jag hatar, jag avskyr era högtider. [De två verben förstärker varandra och beskriver Guds avsky för skenheliga religiösa yttringar. Det som i 3 Mos 23:2 kallades ’mina högtider’ har nu blivit ’era högtider’.] Jag har inget behag (det är inget välluktande rökoffer) i era religiösa sammankomster. Om ni än offrar åt mig både brännoffer [3 Mos 1] och matoffer [3 Mos 2], finner jag ingen glädje i dem. Jag vill inte se era shalomoffer [ett gemenskapsoffer som alla i familjen åt tillsammans, se 3 Mos 7:11-21] av gödda kalvar. Ta bort dina skränande sånger från mig [de är en plåga och en börda]. Jag vill inte höra på musiken från dina stränginstrument. [Nu kommer en vers som bryter mönstret och står ut:] Men låt det välla upp (bölja, rusa fram) som [källsprångets] vatten: rätt (domslut) och rättfärdighet – som en ständig (alltid rinnande) ström (bäckravin, wadi) [ett evigt flöde som aldrig sinar].